På tre olika platser i LLT:s depå finns elbussarna parkerade. Här kostar de 50 000 kronor i månaden, eftersom LLT inte kunde bryta leasingavtalet.
Ljuset är aningen dunkelt när vi kommer in i B-garaget, där en av de karakteristiskt målade elbussarna är parkerade.
– De är ganska snygga, egentligen. Det är inte där problemet suttit, säger Ulf Nordin.
Vi hittar två andra bussar i det garage som kallas Däckhuset, och ytterligare två omsorgsfullt inparkerade i A-garaget. Bussarna är urladdade. Känslan är lite grann att de är ställda i skamvrån, undangömda från blickar och uppmärksamhet.
Den utvärdering av hela projektet som LLT gjorde förra året visar att slutnotan kommer att landa på 57 miljoner kronor.
– Att ta bussarna ur trafik var inget lätt beslut. Men det var rätt beslut. Jag förstår att många ser projektet som ett misslyckande, och det är det. Samtidigt var det modigt av Luleå att satsa på elbussar och det har gett oss både erfarenhet och kunskap som vi har nytta av i framtiden, säger Ulf Nordin.
Det bjöds på gröna tårtor med bussmotiv och högtidliga tal på engelska högst upp i stadshuset, när avtalet skrevs på för Luleå kommuns elbussprojekt i slutet av juni 2017.
Finska Linkker skulle leverera bussarna och polska Ekoenergetyka stå för laddstationer. Luleå skulle få Europas nordligaste elbusslinje, och premiärturen planerades till den 1 oktober 2018 mellan Kronan och Luleå tekniska universitet.
Tårtorna som serverades vid avtalstecknandet var specialbeställda för elbussatsningen.
Så här såg det ut i juni 2017 när parterna skrev på avtalet om elbussprojektet.
Kommunen var snudd på pionjärer. Avtalet var politiskt drivet och sågs som ett viktigt steg mot Luleås dåvarande mål att år 2020 ha en bussflotta som till 75 procent skulle drivas av förnyelsebara drivmedel.
– Vi är väldigt glada över avtalet med elbussarna. Det är ett viktigt steg mot Luleås hållbara utveckling, sade Lenita Ericson (S), dåvarande ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
Men den festliga stämningen skulle snabbt komma av sig.
Faktum är att trasslet började redan innan tårtbjudningen. Upphandlingen gjordes om två gånger innan kommunen lyckades få in två godkända anbud.
Ett misslyckande, men samtidigt en modig satsning. "Det har gett oss både erfarenhet och kunskap som vi har nytta av i framtiden", säger Ulf Nordin.
När avtalet skrevs bestämde man sig för ett leasingförfarande, eftersom bussarna var 2,5 gånger dyrare än en dieselbuss. Avtalet utformades så att Linkker stod för leveransen och servicen, medan bussarna formellt hyrdes från teknikföretaget Siemens.
Varför hyrdes inte bussarna direkt av Linkker?
– Linkker var en liten busstillverkare och hade inte de ekonomiska möjligheterna till finansiering, säger Ulf Nordin.
Ett ödesdigert misstag skulle det visa sig. Linkker drabbades av ekonomiska problem och kunde inte svara upp mot sina åtaganden. Ändå kunde LLT inte bryta kontraktet. Fram till att det åttaåriga avtalet går ut i slutet av 2026 kommer de fem bussarna fortsatt kosta 50 000 kronor i månaden.
I oktober 2018 rullade elbussarna för första gången i Luleå.
– Vi satt med "svarte petter". Hur vi än gjort hade Siemens haft rätt till ersättning fullt ut.
Även leveranserna drabbades av problem. Bussarna försenades i tillverkningen och sinkades av byråkrati kring import- och registrering.
Trafiken startade i mitten av oktober, två veckor försenad. Den femte och sista bussen levererades i februari 2019.
Den utvärdering av elbussprojektet som gjordes av LLT 2023 är skoningslös läsning. Här är huvuddragen:
- Iskalla bussar: När kylan kom drabbades bussarna av problem med värmesystemet, något som påverkade miljön för chaufförer och resenärer.
- Teknikproblem: Bussarna hade ergonomiska och tekniska problem. Ratten gick inte att justera och bussarna saknade krängningshämmare. Många chaufförer fick nackproblem.
- Svag support: Linkkers leverans av reservdelar, utbildning och support var bristfällig vilket ledde till ännu mer problem i verkstaden eftersom kunskapen att åtgärda bussarna saknades.
- Trasiga laddare: Laddningsstationerna (pantografer) drabbades av tekniska problem och stod långa tider trasiga. Leveranstiden på reservdelar och service var lång. Eftersom systemet var uppbyggt på att bussarna skulle laddas vid pantograferna i båda ändar av busslinjen, och batteriet därför var litet, tvingades LLT ta bussarna ur trafik långa perioder. Vidare var laddningen vid pantograferna känslig. Om bussen hamnade det minsta snett, exempelvis på grund av vinterplogning, misslyckades laddningen.
- Ekonomiska effekter: Förseningar och inställda turer skapade merkostnader i ersättningstrafik och missnöjda kunder. Elbussarnas problem skapade en stress hos chaufförerna. Kostnader för sjukskrivningar ökade.
I en omfattande rapport har LLT belyst kostnader, problem och andra faktorer kring elbussprojektet inför beslutet att ta dem ur den schemalagda trafiken.
En beräkning visar att elbussarna utgjorde sju procent av bussparken, rullade fem procent av den totala sträckan men stod för drygt 50 procent av alla bussbyten.
– Frustrationen var stor från första början. Och det gällde överallt, från trafikledning och chaufförer till verkstad. LLT fick aldrig bra förutsättningar av Linkker, säger Ulf Nordin.
Inte heller kunde LLT åberopa viten när Linkkers åtaganden brast. I slutet av 2019 stod det klart att Linkker hade allvarliga ekonomiska problem. I maj 2020 gick företaget in i rekonstruktion.
Efter förhandling lyckades LLT få tillbaka 1,8 miljoner kronor. Avtalet var vidare upplagt så att Linkker skulle betala 7000 kronor i kvartalet fram till 2027.
Den dåliga ergonomin på förarplatsen var en av anledningarna till att LLT:s elbussprojekt blev misslyckat, enligt Ulf Nordin.
Ulf Nordin, produktionschef vid LLT, berättar om den utvärdering som bolaget gjort av elbussprojektet.
Men sedan sommaren 2022 kommer inga pengar. Linkker har pausat all busstillverkning, sålt ut reservdelslagret och står inför likvidering.
I maj 2023 tog LLT:s styrelse beslut att reservställa bussarna. Sedan de fasats ut har de sporadiskt använts under vår och höst med hjälp av depåladdning. LLT räknar med att det förblir så tills leasingkontraktet går ut.
Men elbussar är i högsta grad en del av framtiden ändå (se faktaruta). I den nya upphandlingen för inköp av bussar under 2026 som det kommunala bussbolaget gick ut med tidigare i år ingår två elbussar och elva biogasbussar.
– Vi vill prova i mindre skala för att lära oss ännu mer. Vi är absolut inte brända. Vi ser ju att det fungerar bra på andra ställen. Tekniken har blivit bättre, även om det säkerligen finns utmaningar vintertid fortfarande. Sedan är det givetvis så att det är tryggare att beställa bussar av en större aktör, säger Ulf Nordin.
Slutstation för elbussarna. Men snart tar LLT ny sats för att köpa in nya elbussar av ett annat märke. "Vi är absolut inte brända", säger Ulf Nordin.
År 2030 ska LLT:s bussflotta bestå av 86 bussar, fördelade på 20 elbussar, 27 biogasbussar och 39 HVO/dieselhybridbussar. Strategin är en del av Luleå kommuns miljömål i det globala programmet Agenda 2030.
För att planerna ska bli verklighet behövs tillgång till mer el. LLT utreder nu möjligheten till en ny depå alternativt att bygga ut den befintliga på Midgårdsvägen.
– Vi hoppas på ett beslut så snart som möjligt, säger Ulf Nordin.
Avstigning. Nu tar Luleå lokaltrafik och produktionschefen Ulf Nordin nya tag och två nya elbussar ska snart beställas.