Huvudförhandlingen om Talgas ansökan om miljötillstånd för Nunasvaara södra hålls i ett konferensrum på Quality Hotel.
Företaget säger att 200 000 elbilsbatterier per år kommer att kunna byggas med grafiten de vill gräva upp. Samtidigt sitter ett litet barn på golvet och sjunger på samiska. Hen skrattar så där äkta och kluckande som bara ett barn kan. En tydlig kontrast mot de allvarsamma minerna på människorna som sitter på stolarna intill.
– Vi är här för att visa att rennäring och gruvnäring inte går ihop i området där de vill bryta grafit, säger Aslak Allas, ordförande i Talma sameby.
Återigen ska naturvärden, renskötsel och den samiska kulturens intressen vägas mot en gruva, med löfte om inte bara ekonomisk vinst utan även omställning till fossilfritt. Till varje elbilsbatteri behövs 50–100 kilo grafit, enligt Talgas ordförande Per-Erik Lindvall.
– Världens stora biltillverkare har sagt att bensin- och dieseldrivna motorer tillhör historien, säger han.
I ett konferensrum på Quality Hotel i Luleå inleddes på tisdagen den första av 13 dagar med huvudförhandling. I fokus står Talgas ansökan om miljötillstånd för en gruva vid Nunasvaara södra, runt en mil väster om Vittangi och en kilometer från Torneälven. De vill möjliggöra "världens mest hållbara batterier" och önskar bryta 120 000 ton grafitmalm per år i ett dagbrott, den första av fyra gruvor som bolaget har ambitioner att öppna vid Nunasvaara och Niska.
Intill gruvan, som beräknas brytas i 25 år, ska ett anrikningsverk stå och därifrån ska i snitt ett par lastbilar om dagen gå till en fabrik i Luleå. Där ska den koncentrerade grafiten bli till anoder för litiumjonbatterier.
– Halva batteriet är grafit, det går inte att komma undan. Så vill vi ställa om till eldrift behövs grafit och det här är världens bästa fyndighet, säger Per-Erik Lindvall.
Enligt Talga är fyndigheten i Nunasvaara en av de mest höghaltiga i världen. Som sagt räknar de med att grafiten de vill bryta där räcker till 200 000 elbilar per år. EU har listat grafit som en av 27 nödvändiga material för den gröna omställningen. Kina dominerar marknaden idag och så vill EU inte ha det längre.
Talgas motparter ryms på två A4-ark. Flera är privatpersoner, där finns också samebyar, länsstyrelsen, Kiruna kommun, Region Norrbotten, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten med flera. Även ett antal finska kommuner har yttrat sig.
Naturskyddsföreningen i Norrbotten yrkar på att ansökan avvisas eller avslås. De är rädda för att älvar och myrar ska påverkas på sätt som inte går att se i den här ansökan.
– Man söker miljötillstånd för ett väldigt litet område när det i själva verket kommer bli mycket större. Då menar vi att den samlade miljöpåverkan inte kommer belysas i den här förhandlingen. Därför ska det avvisas och bolaget ska återkomma med en samlad ansökan där alla fyra gruvorna finns med och man kan se påverkan på miljö, klimat och natur i sin helhet, säger vice ordförande Björn Lundquist.
Mest oroar de sig för att det ska bli utsläpp i Torneälven och på sikt i Vittangiälven. De tre samebyarna Talma, Gabna och Saarivuoma motsätter sig gruvplanerna helt.
– Vi yrkar att det ska avslås för rennäring och gruvnäring kan inte samexistera i området. Projektet är mycket större än vad man sökt i det här första skedet, de vill ju få det att verka så litet som möjligt, säger Aslak Allas.
"Många vill kalla det vinterbetesmarker eftersom det ligger nedanför odlingsgränsen, men det är åretruntmarker för oss", säger Aslak Allas, ordförande i Talma sameby.
Enligt samebyarna finns inga skyddsåtgärder som förhindrar att renskötseln försvåras påtagligt. Talmas östra ände ser ut som en pilspets mellan Torneälven och Vittangiälven och en sjättedel av vinterbetesområdet riskerar att försvinna. Samebyarna vädjar om att mark- och miljödomstolen beaktar de internationella konventioner som skyddar renskötseln och samerna som urfolk, i förlängningen den samiska kulturen.
– Men man måste också ta hänsyn till att det finns positiva utfall om vi kommer igång med den här verksamheten. Jag är trygg i underlaget vi har lämnat till domstolen och domstolens förmåga att väga de här skälen mellan varandra. Det kommer alltid att sluta med en avvägning och jag hoppas på ett positivt utfall för vår del, säger Per-Erik Lindvall.
En gruva bär sig ekonomiskt, enligt Per-Erik Lindvall. "Det här är ett material som förväntas ha väldigt stark efterfrågeutveckling, vi vet i vilken hastighet elbilar introduceras på marknaden", säger han.
Han pekar på att ansökan rör Nunasvaara södra och att de andra fyndigheterna är i prospekteringsskedet.
– Vi hoppas naturligtvis på sikt att vårt prospekteringsarbete ska resultera i positiva svar. Men där står vi inte idag utan det vi söker är det vi kan och vet om fyndigheten i Nunasvaara.
Rättegången väntas avslutas den 22 februari.