Det är en smal och söt ung kvinna som berättar om det tuffa året på ett högstadium i Luleå.
Nu har hon gått ut gymnasiet och planerar för framtiden. Vi sitter i hennes lägenhet, en ljus etta en bit från Luleå centrum.
När hon berättar om det sista året på högstadiet hörs det att det var mycket tufft.
I slutet av åttan kom hon från en annan skola och började i den nya klassen, som hon fortsatte i under nian.
– Det var tjejerna i klassen som pratade illa om andra. De kommenterade kläder och utseende. De var elaka, berättar Lisa.
Tonen var särskilt hård mot dem som var annorlunda eller såg lite avvikande ut.
Drog sig undan
Till en början satt hon med dem i matsalen, men drog sig undan efter ett tag. Elakheten skrämde.
– Då började de prata illa om mig också och kommenterade vad jag sa. Det var jobbigt att gå till skolan.
Hon berättar om en av flickorna som noterade att hon haft samma t-shirt två dagar samma vecka.
– Usch, vad äckligt, sa hon när vi satt utanför klassrummet och väntade på läraren.
Hon vittnar om en tuff och hård miljö där killarna slog varandra och på Facebook var kommentarerna ibland mycket råa.
– Det var många som drabbades av det.
Lisa blev ofta ensam och satt och pluggade på rasterna.
Bättre på gymnasiet
– Mitt mål var att bli godkänd i så många ämnen som möjligt så att jag kunde gå det program jag ville på gymnasiet.
Det var det som höll henne uppe. Snart var nian slut.
Hon tycker att lärarna och den kurator hon hade kontakt med på skolan var bra.
– De var jätteschysta.
När hon började gymnasiet kunde hon slappna av. Där slapp hon klasskamraterna som trakasserat henne.
Ove Rosell har arbetat som lärare på Bergsskolan. Han fick tid för att jobba med mobbning.
– Det viktiga är att som lärare ha en god relation till eleverna, så att de törs säga till om de har problem.
Det viktiga är att lyssna på elevernas berättelser och tro på det de säger och engagera kurator i fallet.
– Man måste agera på en gång, ta kontakt med familjerna. Och inte sladdra om det, utan hålla det i en mycket liten krets.
Ove Rosell tycker att det är viktigt att det finns nedskrivna handlingsplaner mot mobbning på skolorna.
– Men de måste användas också, säger han.
Fotnot: Lisa heter egentligen något annat.