Nu kommer de snart åter,
de kvinnor som jag saknat.
Min längtan inför mötet är så innerlig och väldig.
Det kvittrar och det låter
då ljuv förväntan vaknat
inför de bådas återkomst – en av dem skön, en eldig.
Var rännil är ett tecken
på mötena som stundar
med dem vars glöd ska värma upp den framtid som är nära.
Svagt hörs det porl i bäcken
när jag behagfullt blundar
och drömmer om allt älskansvärt som väntar med de kära.
Allt töande i parker
ses blotta hud och stenar,
men glödande min blick sugs in mot hoppets heta låga.
Då täcket sveps av marker
det pirrar pilskt bland grenar.
I väntan på att leva ut sin lust känns tid som plåga.
Var slokad växt lojt vaknar
och saven sävligt stiger
alltmedan vart bevingat uttryck drillas fram i snåren.
Vid krokusar som raknar
så står de snart och niger
– min Valborg och min Maj, de två som mig förför om våren.↔