Helena Eriksson, regional direktör på Trafikverket Region Nord
På torsdagen väntas regeringen klubba beslutet om tidigareläggning av arbetet att stärka Malmbanan.
Beslutet har sin grund i förslag från Trafikverket som arbetat under en lång tid med planering och genomförande av kapacitetshöjning och underhåll på sträckan.
De planerade åtgärderna fram till 2030 har fått bland andra LKAB att skruva på sig då omfattande banarbete innebär att färre godståg kan trafikera Luleå-Narvik.
Nu ska regeringen, som infrastrukturminister Andreas Carlson (M) presenterade i ett tal på I19 i samband Nato-inträdet, gå vidare med förslagen som ska kapa ledtider i alla tidskritiska projekt.
Helena Eriksson, regional direktör på Trafikverket Norra Regionen, säger att beskedet är positivt.
Vilka möjligheter finns det konkret att påskynda de redan planerade kapacitetshöjningarna?
– Åtgärderna på Malmbanan är finansierade av Trafikverket sedan tidigare, regeringens beslut innebär tidigareläggning enligt det förslag vi lämnat till regeringen. I praktiken betyder det att vårt förslag till offensiv tidplan fått gehör av regeringen, nu behöver vi sätta oss ned tillsammans med näringslivet för att kunna lägga realistiska tidplaner för genomförandet av dessa banarbeten, så att det går att kombinera med den nödvändiga trafikeringen, säger Helena Eriksson.
Tidigare har Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana besökt Kiruna för ett möte med LKAB och bolagets vd Jan Moström efter urspårningen i december 2023 om ökad samverkan kring planeringen av åtgärder längs järnvägen.
Under förra året har Trafikverket också haft uppdraget att ta fram en plan för dubbelspår mellan Luleå-Boden vilket vore ett första steg att uppfylla drömmen om dubbelspår på hela Malmbanan.
Nu får också Trafikverket uppdraget att se över finansieringsmöjligheterna av ett sådant projekt.
Vilka möjligheter finns att se över? Hur kan dubbelspåret finansieras och innebär det då en kortare tidplan?
– Det beror på, vi behöver först få ta del av regeringens beslut för att se hur dom väljer att avgränsa finansieringsuppdraget, men generellt brukar det handla om olika typer av medfinansieringar eller förskotteringar från andra parter. Oklart om alternativ finansiering, i detta fall, kan leda till kortare tidplan, säger Eriksson.
Att myndigheten nu arbetar med frågan har förkortat tidsåtgången redan, menar hon.
– Genom att vi redan nu börjar arbeta för att dra igång en järnvägsplan kommer vi att möjliggöra byggstart år 2029, dvs 2 år tidigare.
LKAB, politiker och andra aktörer har i många år kampanjat för dubbelspår. De senaste fem åren har nio urspårningar skett, skriver DN. Nu har ett flertal åtgärder, förutom de som funnits i Trafikverkets långsiktiga planering, tagits fram där dubbelspår Luleå-Boden är en och effektivare planering av underhåll en annan.
Ser du möjligheter för ytterligare anslag riktat mot Malmbanan i och med den ökade uppmärksamheten efter urspårningarna samt belastningen av järnvägen?
– Urspårningarna aktualiserar förstås behoven ytterligare, enkelspår är sårbara vid avbrott och framförallt när det saknas realistisk möjlighet att transportera järnmalm på annat sätt än via järnvägen. Sannolikt kommer det att behövas mer medel till Malmbanan framöver, framförallt om utvecklingen med ökade godsvolymer fortsätter i den här riktningen, säger Helena Eriksson.
Trafiken på Malmbanan stoppades igen bara fyra dagar efter den släppts på efter det 65 dagar långa stoppet. Båda gångerna hade malmtåg spårat ur i höjd med Vassijaure om än inte på exakt samma ställe.