Drygt 250 chefer från främst offentliga sektorn och några enstaka från privata företag samlades i Regionhuset med arbetsmiljöfrågan var på tapeten. Intresset var stort till följd av det höga sjukpenningtalet i landet.
Enligt konferensens anordnare Försäkringskassan kostar en sjukskrivning årligen 112 734 kronor för arbetsgivaren, räknat med en anställd som tjänar 25 000 kronor per månad.
Trots det ekonomiska motivet gör arbetsgivare inte alls tillräckligt med förebyggande åtgärder anser både Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
– Det borde vara lönsamt för arbetsgivare med förebyggande arbete mot sjukskrivningar, säger Åsa Sjöström Ross från Arbetsmiljöverket.
Enligt Försäkringskassans statistik har sjukskrivningarna ökat och minskat i ett vågliknande mönster som följer konjunkturer. En tendens har varit att högpunkterna av sjukskrivningar blir allt högre och lågpunkterna allt lägre.
Försäkringskassans analytiker Peje Bengtsson anser att arbetsgivarna måste sträva efter att motarbeta dessa fluktuationer, eftersom det redan idag är arbetskraftbrist och vid varje fluktuation ställs många permanent utanför arbetslivet.
– Arbetsgivare måste fokusera på vad de själva kan göra och inte skjuta ifrån sig, säger han.
För den här gången har högpunkten av sjukskrivningar börjat avta, något som Peje Bengtsson erkänner kommit långt tidigare än de själv väntat sig.
Men att det skulle betyda att arbetarna har det allt bättre håller inte Åsa Sjöström Ross med om.
– Långt ifrån. När jag är ute på arbetsplatser så får jag istället höra om ännu hårdare arbetsvillkor till följd av personalbrist. Framför allt inom vård, skola och omsorg, säger hon.
På de typiska kvinnoyrkena som hon kallar dem, får anställda ofta höra att sjukskrivningarna beror på att de tar för stort ansvar i hemmet.
– Oavsett om de skulle göra det så måste ju arbetsvillkoren vara drägliga. Man ska kunna vara på jobbet även om man går igenom en tuff tid på fritiden, så som begravning eller skilsmässa.
– Som det ser ut idag lägger man alldeles för lite resurser. Den närmaste chefen får en påse pengar för att lösa bemanningen men pengarna räcker inte till för att hantera åtgärder mot arbetsmiljöproblem, så då återstår bara att blunda för problemen, säger Åsa Sjöström Ross.