En ny dykare skulle skolas in vid en provtagning av bottensediment i Luleå i början av juni. Företaget hade bedömt det som ett lämpligt uppdrag för att skola in dykaren. Uppdraget utfördes av ett dyklag om fyra personer och en mättekniker.
Inledningsvis känns dykaren trygg i vattnet och svarar bra på tilltal, enligt anmälan. En av de andra dykarna reagerar dock på att det går längre tid mellan nickningarna. När den nya dykaren är klar och ska ta sig tillbaka får denne frågan om den vill simma själv eller bli bogserad. Dykaren svara då "ja" på fleralternativsfrågan och slutar sedan att svara på tilltal.
Dyklaget hör stön från dykaren och drar in denne via bogserslangen. När dykaren bryter ytan springer en arbetskamrat fram och vrider upp luften på hjälmen. Dykaren ögon är slutna men hen rör på huvudet. När hjälmen tas av kvicknar dykaren till och arbetslaget upplever att personen är "med i matchen", enligt anmälan.
Dykaren återhämtar sig och behöver ingen ytterligare vård enligt anmälan. Hen har själv oklara bilder av händelseförloppet men känner under ytan att luften blir sämre men hör att luft kommer in i hjälmen. Dykaren har bara vaga minnesbilder när denne börjar dra sig hem i slangen. När dykaren vaknar upp på pontonen har den svårt att orientera sig först.
Enligt anmälan mår dykaren bra efter omständigheterna men klagade över viss huvudvärk dagen efter händelsen.