Det är en riktigt fin dag när vi besöker Bomansbacken i Klöverträsk, eller Kattfallet som den också heter. Backen används flitigt av byns barn, inte minst när det är fint väder, och vid grillplatsen sitter några av byborna och grillar. Vårvintersolen har börjat värma lite och utsikten ner mot Klöverträsket och höjderna runt omkring är vackra.
I backen är det full aktivitet med åkmattor, bobar och det finns en och annan som har slalomskidor på sig. Det är nog rimligt att tro att de flesta Klöverträskbarn lärt sig åka utförsåkning i Kattfallet.
– Det är en perfekt nybörjarbacke och det finns belysning också. Det blir riktigt mysigt här på kvällen, säger bybon Ann-Christine Öhman.
– Det är jättehärligt att ha det här så lättillgängligt, säger Ida Öhman.
Kattfallet är en backe på 40 höjdmeter och planar ut på Klöverträsket. Backen i sig är en respektabel pulkasluttning, snudd på FÖR rejäl för att små ben ska orka gå upp för backen med åkfarkosterna släpandes bakom sig. Men sedan mitten av 70-talet har barnen i Klöverträsk inte behövt lägga energi på sådant utan kunnat koncentrera sig på det roliga. De har nämligen lyxen att ha en egen lift i sin pulkabacke.
Dagen till ära har liftens uppfinnare, Kjell Johansson, kommit förbi och berättar om liftens bakgrund och hur den är byggd. I mitten av 70-talet kom han på idén och liften byggdes tillsammans med Sven och Hjalmar Boman.
– Det är en avlagd elmotor från Assi i Piteå. Den har fungerat fruktansvärt bra, helt otroligt, säger Kjell Johansson när vi kikar in i det lilla hus där motorn jobbar.
Enligt Kjell Johansson har det bara krävts några mindre underhållsåtgärder, annars har elmotorn snurrat på.
För att det rejäla repet inte ska slira på elmotorns hjul har dragningen gjorts på ett snillrikt sätt. Repet löper sedan ner till botten av backen, ja, faktiskt ut en bit på sjön där det vänder.
– Det är ett vändhjul som förankrats i isen. Det är framaxeln från en motorcykel, säger uppfinnaren Kjell Johansson och visar samtidigt upp bilder från andra liftprojekt han varit involverad i som innefattar både bil och motorcykel.
Att vändhjulet är förankrat i isen betyder också att liften tas i bruk först när isen lagt sig och det hela fått frysa fast ordentligt.
Den som vill upp greppar bara tag i repet, som löper på marken, och håller sig fast. Nu kanske någon undrar hur säkerheten är men jodå, här har Kjell Johansson hittat en lösning. Några meter innan linan löper in hålet till huset där elmotorn jobbar finns en grind som fungerar som säkerhetsspärr. Om den som åker liften inte släppt taget och slår undan grinden bryts strömmen och liften stannar direkt.
Idrottföreningen i Klöverträsk håller i driften och ser till att allting fungerar. Liftkortet kostar 200 kronor per familj och säsong. Högst upp i backen finns också en värmestuga. Någon pistmaskin finns inte utan backen packas med skoter.
Det går undan värre i backen. Barnen swishar förbi med sina bobar och den som vågar styra mot ett hopp får sig en rejäl flygtur. Barnen är vana och sköter hela liftprocessen själva och de är kanske inte medvetna om hur "lyxigt" det är att få hjälp uppför. Den har ju liksom alltid funnits där.
– För barnen är det självklart att ha en backe med lift, säger bybon Miriam Boman och skrattar.