Drastisk ökning av försäkringsfall

Antalet tvister kring försäkringsfall ökade med 76 procent under 2017. Det beror på att Försäkringskassan tillämpar hårdare regler, hävdar LO-TCO rättskydd. "Nu ligger vi på en mer korrekt nivå", replikerar Karin Olsson på Försäkringskassan.

Nekar. Karin Olsson, områdeschef för nationella avdelingen för sjukföräkringar, håller inte med om att Försäkringskassan tillämpar en hårdare praxis utan anser att det snarare handlar om en mer korrekt nivå som överensstämmer med lagstiftningen.

Nekar. Karin Olsson, områdeschef för nationella avdelingen för sjukföräkringar, håller inte med om att Försäkringskassan tillämpar en hårdare praxis utan anser att det snarare handlar om en mer korrekt nivå som överensstämmer med lagstiftningen.

Foto: JESSICA GOW / TT

Luleå2018-02-17 05:00

LO-TCO Rättskydd är fackförbundets juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. Under förra året drev byrån över 1 000 ärenden till domstol. Merparten handlade om fackmedlemmar som tog strid för sin sjukpenning. De flesta kom från Kommunal.

Under det senaste året har rättstvister om förlorad sjukpenning snudd på fördubblats, från 440 ärenden 2016 till 755 förra året.

– Vi har svårt att hitta någon annan anledning än att Försäkringskassan fokuserar hårt på regeringens mål att nå ned sjukpenningtalet till 9,0, säger Robert Sjunnebo, enhetschef på LO-TCO Rättskydd.

Han ser Försäkringskassans tolkning av begreppet "normalt förekommande arbete" som roten till det onda. Deras definition innebär att sjukskrivna kan nekas sjukpenning trots att de inte förmår att klara sitt gamla jobb, men bedöms som tillräckligt friska för att kunna sköta ett annat lättare fysiskt arbete.

Robert Sjunnebo anser att tolkningen innebär ett slöseri med samhällets resurser.

– Försäkringskassans synsätt ställer samma krav på omställning för den som bor i Stockholm som den som bor i glesbygd och bara har ett par år till pension. Det blir konstiga resultat. Det förekommer att högutbildade personer som är på väg tillbaka till sitt tidigare arbete kan förlora sin sjukpenning och tvingas säga upp sig från sina läkarjobb för att ta anställning i ett mindre psykiskt krävande arbete.

Karin Olsson, områdeschef för den nationella avdelningen för sjukförsäkringar, bekräftar att omprövningar ökat drastiskt under 2017, men betonar att bara ett fåtal resulterar i en förändring.

– Det finns ingenting som visar på att vi ligger fel. Det gäller också överklagningar till högre instans.

Liksom sin motpart på LO-TCO välkomnar hon regeringens utredning som ska titta på tillämpningen av begreppet "normalt förekommande arbete".

– Så vitt jag har fått veta ska den utredningen fortfarande ta avstamp i en rehabiliteringskedja med tidsgränser och själva grundtanken att de höjda kraven på omställning ställs på individen. Man ska titta om begreppen kan göras tydligare och lättare att förstå, säger Karin Olsson.

Ser du en fortsatt risk för att människor hamnar i kläm?

– Det är naturligtvis knepigt att få det att fungera väl för varje enskild människa som ofta hamnat i ett tufft läge i sitt liv. Vi står inför ett jobb där vi säkert kan förbättra oss och där vi inte alltid lyckas, men det är ett tydligt uppdrag för oss på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att se till att människor inte försvinner mellan stolarna.

Vad är sjukpenningtal?

Sjukpenningtalet är ett mått på sjukskrivningarna i Sverige. Siffran motsvarar genomsnittet av antal dagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per person under det senaste året.

I september 2015 satte den nuvarande regeringen upp som mål att sjukpenningtalet ska vara högst 9,0 dagar i december 2020. När beslutet togs låg sjukpenningtalet på 10,3 dagar i Sverige.

Norrbotten är ett av länen som kan visa upp den största förändringen. Sedan regeringens direktiv har sjukpenningstalet i länet sjunkit från 10,3 till 9,2.

I december 2017 var sjukpenningtalet för hela riket 10,1.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!