Den senaste tiden har flera kommunchefer antingen blivit tvingad att lämna eller på egen begäran klivit av sin tjänst. Blåser det hårdare vindar i toppen eller är det bara tillfällighetens nycker? Har det blivit svårare för kommunchefer att bedriva sitt arbete?
– Det är ju alltid en dragkamp mellan politiken och förvaltningen och de är inte alltid lätt. Den offentliga verksamheten är betydligt mer komplex idag än den var för hundra år sedan, naturligtvis. Det är klart att utmaningarna som framförallt mindre kommuner, kommuner i norra Sverige, står inför är större nu än tidigare också, säger Simon Matti, statsvetare vid Luleå tekniska universitet.
Det finns och har alltid funnits en dragkamp mellan politiken och tjänstemännen i kommunala förvaltningar och bolag.
– I slutändan är det så att det är politiken som ska bestämma och då måste man hitta förvaltningschefer som accepterar att det är så samtidigt som de inte får lägga sig helt platt för de ska ändå vara lite tuggmotstånd mot politikerna och den balansgången är inte helt lätt, säger Matti.
Den senaste tidens turbulens kring Lulebos vd och chefen för Norrbottensteaterns avgång visar på den dragkamp som finns mellan politiken och tjänstemännen.
– Både Lulebo och Norrbottensteaterhändelserna visar väl ganska tydligt på den här dragkampen mellan tjänstemannasidan och den politiska sidan. Man ser ju inte alltid på samma sätt på en fråga, säger Matti.
Felrekrytering kan vara en orsak till problemen för Lulebo.
– Om man har så lågt förtroende för sin vd att man inte släpper in henne i arbetet om så här stora frågor då har man nog rekryterat fel, säger Matti.
Finns det risk att man tillsätter chefer som inte ger så mycket motstånd?
– Det är förstås lockande för politiken att ha förvaltningschefer som bara accepterar beslut och gör som politikerna säger. Det ska de naturligtvis göra. I slutändan så har de ingenting annat att göra än att göra som politiken har bestämt. Men på vägen dit så ska har cheferna en funktion där de ska komma med sina synpunkter. De ska vara ett bollplank och hålla emot lite grann. Tillsättar man då chefer som bara är tomma skal då får man inte dynamik i det politiska arbetet och det blir inte alls bra. Så även om det är lockande för politiker att göra så, så i ett längre perspektiv är det inte bra, säger Matti.
Kommer vi att få vänja oss vid att chefer sitter kortare tider och vad får det för konsekvenser?
– Svårt att säga, det gäller att hitta rätt personer naturligtvis. Det är svårt att rekrytera till mindre kommuner och det är också lätt att tappa kompetent folk från mindre kommuner till större kommuner eller andra verksamheter för att människor söker sig upp och framåt, säger Simon Matti.
Har det blivit svårare för chefer i glesbygdskommunerna?
– Hela verksamheten för de små kommunerna och situationen för dem är betydligt mer besvärlig nu än vad den var tidigare. Det är avfolkning och människor flyttar till större städer och då försvinner skatteunderlaget och då blir det svårt att få verksamheten att gå ihop. Det är väl också mer påfrestande att vara chef på en verksamhet som inte går så bra och där man heller inte har så stora möjligheter att göra någonting åt det. Det kan på ett personligt plan vara ganska tufft att jobba i ganska stor motvind, säger Matti.
Du gillar väl NSD på Facebook – och får nyheterna i ditt flöde hela sommaren? Klicka här för att komma till vår facebooksida.