I en intervju i Studio Ett med ärkebiskop Antje Jackelén kommer frågan om vigselrätten på tal. Rätten att inte viga ett samkönat par ligger inte i Svenska kyrkans ordning utan i svensk lagstiftning menar ärkebiskopen.
I Äktenskapsbalken, kapitel fyra, står det att varje vigselförrättare "inte är skyldig att förrätta vigsel". Däremot är det upp till varje församling att se till att varje par som har rätt till vigsel ska få en vigselförrättare.
Utöver förändringar i lagstiftningen skulle det förändra hela kyrkoordningen. Något som är omöjligt, enligt ärkebiskopen.
– Att inskränka biskopens ansvar på det här området skulle strida mot Svenska kyrkans trosbekännelse och lära, säger hon i programmet.
Biskoparna och de teologiskt lärda sitter i Läronämnden, vilken har samma funktion som lagrådet i riksdagen. Om Läronämnden menar att ett förslag strider mot kyrkans tro, bekännelse och lära, kan de besluta att underkänna ärendet och ta upp det på nytt med ett kyrkoval emellan. Om kyrkomötet då röstar för förslaget med minst tre fjärdedelars majoritet så ska förslaget genomföras.
Men enligt Antje Jackelén är det omöjligt att införa ett krav på att alla präster ska viga samkönade par.
– Det ligger på biskopen att anta kandidater som präster och diakoner och då ska biskopen göra en samlad bedömning av kandidaten. Man kan inte ersätta biskopens ansvar genom att göra en lista på vilka åsikter, vilka beteenden eller hur en kandidat ska vara exakt, säger hon.
Charlott Rehnman, domprost i Luleå stift, är inne på samma linje som ärkebiskopen.
Hur kommer det sig då att representanter från nomineringsgrupperna driver frågan om det inte går att förändra?
– Jag vet inte exakt vad som driver de nominerade grupperna. Det är en fråga som du får ställa till dem själva. Det är viktigt att biskoparna och Läronämnden vägleder och ansvarar för Svenska kyrkans tro och lära, säger hon.
Har domprosten själv vigt samkönade par?
– Ja, jag har sammanvigt samkönade par. För mig är det en självklarhet att göra det utifrån min tro och övertygelse.
Är det de förtroendevalda eller Guds lära som har sista ordet?
– Gud är A och O. Gud känner allt och alla. Guds ord och kärlek är grunden. Evangeliet är det viktigaste.