André Roslund hamnade tidigt i kriminella kretsar. Han lämnade Luleå för Stockholm som 20-åring och tre år senare var han en av huvudpersonerna i en mordutredning. En affärsman i Stockholm sköts i huvudet för att sedan styckas och begravas i cement. Anledningen sas vara en skuld på 50 000 kronor.
André Roslund dömdes mot sitt nekande för mord, han erkände att han varit på platsen, och dömdes till sju års fängelse.
Hur ser du på det där i dag?
– (Tystnad).... Jag vet inte, det ligger bakom, det ligger bakom och jag har kommit förbi det. Men det går inte en dag utan att jag tänker på den jag varit och det jag gjort. Men som jag skrev i min första bok, jag var oskyldig.
Har du ångrat någonting, bett om ursäkt?
– Jo, jag har bett om ursäkt och visst ångrar jag och har haft ångest men alkoholen dödar sånt. Dessutom var det samhället jag skulle blåsa, skattemyndigheterna och de stora företagen, inte privatpersonerna.
Vi träffar André Roslund på ett café i centrala Luleå. En stad som han vuxit upp i men som han i dag inte har någon direkt relation till längre. Hans far bor visserligen på ett äldreboende i stan men i övrigt säger han sig ha lämnat Luleå bakom sig.
– Visst, jag gick på Robertsviksskolan och så men, nej inte i dag. Men det började faktiskt här ute. Systemet låg ju här borta. Jag och min kompis drog dit med en låda och köpte ut öl och sprit som vi sedan sålde på Shopping till gänget. Vi tjänade en slant men den drack vi upp snabbt. Så var det. Alkoholen kom tidigt. Vi kom aldrig in på disco, vi var alltid för fulla. Vi drack i kön, sen var det stopp.
Andre Roslund har lämnat Luleå precis som han lämnat kriminalitet och alkoholmissbruk. Han tar avstånd från det han sysslat med. Även om andemeningen var att lura myndigheterna, inte personerna. Främst då skattemyndigheterna. Ett hantverk som han lärde sig tidigt.
André Roslund växte upp i en familj där pappan var ett välkänt namn bland länets entreprenörer. Han kursade lastmaskiner och liknande och fifflade med moms. Det var ur den läroboken som André fick sin skolning. 2007 dömdes de båda till fängelse efter att, bland annat, ha undanhållit 15 miljoner i skatt.
– Som alla barn såg jag upp till min pappa, han var min förebild. Tyvärr fick jag lära mig annat än att spela fotboll. Jag lärde mig en hel del trix. Helt enkelt – jag lärde mig att göra orätt.
André Roslunds böcker beskriver också det som ligger honom nära. De samlade erfarenheterna ur ett långt, grovt kriminellt förflutet. Den senast utgivna heter ADHD-bedragaren och beskriver nära och ingående hur ett liv som grovt kriminell kan vara och bli. En resa mellan himmel och helvete. Mellan liv och död. En ständig flykt men även om den snedvridna bilden av ett glamoröst leverne. En mytbild som André Roslund vill sudda ut.
– Jag har ADHD och är brottsling och bedragare så det var enkelt att döpa boken. Det föll sig helt naturligt. Jag försöker beskriva den värld jag varit i på ärligaste sätt. Det är inte kul att vara brottsling, i perioder kan de vara häftigt men allt slutar i kaos i vilket fall. Jag är ett levande exempel. Det är bara att glömma att det slutar i annat än elände och kaos. Så är det.
Andre Roslund talar eftertänksamt och otvunget. Han blir intensivare när han pratar om sina böcker, då märks engagemanget tydligt. Att han började läsa för att sedan skriva böcker är dock en historia för sig.
Tror du din ADHD har haft betydelse för hur ditt liv har blivit?
– Jag vet inte. När jag växte upp fanns det inga sådana diagnoser, ingen pratade om sånt. Jag klarade mig hyfsat bra till trean. Sedan blev det svårare. Jag hade svårt med koncentrationen, hatade att läsa och kunde inte läsa det jag själv skrivit. Jag fuskade mig igenom, fick hjälp av kompisar och så. I dag kan jag skriva med hjälp av dator, då fungerar det. Men jag hatade verkligen att läsa, jag tyckte man skulle kolla en serie på tv istället för att läsa skitböcker.
Du vill att andra ska läsa det du skriver?
– Även om jag hatade att läsa betyder det inte att jag inte tycker att man ska läsa. Allt vände i häktet när jag läste Lasse Strömstedts "Gå i fängelse". Jag grät mig genom boken och bestämde mig för att jag också skulle skriva en bok. Jag vill berätta. Jag vill berätta om hur mitt liv varit med humor och allvar. Att kriminalitet alltid slutar illa. Att alkohol är en jävla fiende.
Ändå var du där så länge?
– Jo, alkohol och orätt blev min vardag. Jag drack första gången i övre tonåren och pappa var bra på att lura myndigheterna. Jag blev bra på det och använde lärdomarna. Jag hade tidigt inga tankar på att leva ett hederligt liv. Alkoholen hjälpte mig på den vägen, som inte var bra.
Du är nykter nu?
– Jo, sedan 2015. Jag har gått igenom 12-stegsprogrammet två gånger. Första gången sprack det efter en starköl och jag ramlade tillbaka in i min tidigare kriminalitet. Jag drog till Kina och sedan till Thailand där jag greps och fördes tillbaka till Sverige, jag var internationellt efterlyst. Då drack jag tre sjuttiofemmor om dagen. Jag har gjort en massa, massa val och grejer som jag knappt ens kommer ihåg. Jag har inget försvar.
Är böckerna en uppgörelse?
– Jag skriver för livet, jag skriver hela tiden. Det håller mitt huvud sysselsatt. Jag har alltid nya projekt på gång, en ny bok eller två. Just nu skriver jag på en självbiografi om min uppväxt, den har jag inte berört så mycket i de andra böckerna. Det blir en hel del om förebilder, hur viktiga förebilder är.
Du har själv två barn, hur är du som pappa?
– De är sju och nio år, och det viktigaste i livet. De är lite för unga ännu för att helt förstå men jag kommer tidigt att hålla i dem. Prata om alkohol och hur oerhört farligt det är. Om mitt liv. Försöka vara en så bra förebild som möjligt.
Hur tror du ditt liv blivit utan alkohol?
– Jag kan inte säga. Men antagligen mycket bättre. Jag saknar fina stunder.
Om du fortsatt att dricka?
– Skjuten, sannolikt död
Hur ser du på framtiden?
– Mina barn familj kommer först. Jag och min mor har hittat tillbaka till varandra efter 20 år. Men viktigast är att vara nykter. Jag kan aldrig gottgöra allt jag har ställt till med, men jag försöker. Ett sätt är att vara nykter. En dag i sänder. Trillar jag dit igen är det slut.