Endast en av tre bilförare åker fast när de kör för fort förbi en fartkamera. Orsaken är svårigheten att idenfiera föraren av bilen. Förutom de förare som döljer sitt ansikte så påverkas identifieringen av bland annat dåligt väder och smuts på linsen.
I Sverige, till skillnad från flera andra länder, så gäller föraransvar. Det betyder att det är föraren som är ansvarig och inte ägaren av bilen. I Kiruna på polisens ATK-enhet arbetar man med att identifiera förarna på de bilder som fartkamerorna tar.
Men det finns de som vill se en förändring och låta bilägaren stå för ansvaret. Miljöpartisterna Karin Svensson Smith och Lorentz Tovatt motionerade hösten 2017 om att Sverige borde införa ägaransvar, som innebär att föraren blev ansvarig för att uppge vem som körde bilen i de fall det inte går att identifiera föraren. Kan ägaren inte det bötfälls ägaren.
De motiverar det med att misslyckade identifieringar kostar resurser. "Konsekvensen av detta blir en omständlig och dyr ansiktsidentifiering som tar resurser i anspråk som skulle kunna användas till annat polisarbetet".
I slutet av förra året fanns 1 600 fartkameror uppsatta. De räddar 20 liv per år och mer än 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken. Allt enligt Trafikverket.
Men alla ogillar inte fartkamerorna. Enligt de årliga undersökningar som Trafikverket gör så är 70 procent av svenskarna positiva till trafiksäkerhetskameror.