– Vi har överlag en patientgrupp som är sjukare än snittet i länet, förklarar Urban Mikko, verksamhetschef på Vårdcentralen Norrahamn som har många av de boende i Luleå och kranskommunerna listade för vård.

– Förklaringen är nog att stadsbor är snabbare på att ta till sig nya möjligheter.

Urban Mikko skulle hellre se att listade patienter sökte sig till sin hälso- eller vårdcentral.

– Vad många patienter nog inte insett, är att kontakterna med nätbolagen direkt går ut över den vård som den fysiska vårdcentralen kan erbjuda. Det finns ett omfattande ifrågasättande från alla håll inom vården gällande nyttan av distansvård via vårdbolag i andra län. 

– Det finns inga belägg för att externa nätläkare avlastar den ordinarie vården, däremot medför det kostnader och sannolikt ett ökat vårdsökande, säger Mikko.

Henrik Kangro, medicinsk chef på nätläkarbolaget Min Doktor, är av annan åsikt. 

Nätläkaren kostar hälsocentralen 500 kronor medan ett fysiskt besök på hälsocentralen kostar 1 800, påpekar han.

– Farhågan om överkonsumtion är förståelig, men hörs alltmer sällan. Antalet läkarbesök inom primärvården har inte ökat utan tvärtom minskat under senare år, även när man räknar in de digitala läkarbesöken.

Henrik Kangro säger att företaget vill samarbeta med den offentliga vården.

– I stället för att köa i onödan till vårdcentraler, jourcentraler och ibland även akutmottagningar kan väldigt många patienter få hjälp digitalt, dygnet runt. Det frigör plats till de människor som verkligen behöver det fysiska vårdbesöket.

Urban Mikko och hans kollegor på Norrahamn är oroade över utvecklingen. Han befarar att deras kostnader för nätläkare kommer att uppgå till uppemot 800 000 kronor när året är slut.

– Det motsvarar flera heltidstjänster hos oss. Vi hoppas att den summan sjunker för 2020, men bävar för att den ska öka.

De nordliga regionerna är de där färst personer tar kontakt med nätläkare. 

– Invånarna i de regionerna får svara på hur nöjda de är, men jag kan konstatera att Norrbotten och Västerbotten är de två regioner där lägst andel instämmer med påståendet ”Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver”, säger Kangro.

På senare tid har Min doktor drivit en rikstäckande reklamkampanj, som gått även i Luleåområdet.

– Men den är kanske särskilt angelägen i Norrbotten, säger Henrik Kangro och syftar på undersökningen om tillgång till vård.