Digital teknik lättar trycket på sjukvården

Ju fler som använder dator, smartphone och läsplatta för sina kontakter med sjukvården i länet, desto mer tid får personalen för att ta hand om dem som behöver mera tid.

Siri. Regionrådet Agneta Granström är van datoranvändare. "Jag har till och med börjat använda Siri och talar in mina SMS-meddelanden på telefonen".

Siri. Regionrådet Agneta Granström är van datoranvändare. "Jag har till och med börjat använda Siri och talar in mina SMS-meddelanden på telefonen".

Foto: Marianne Westin

Luleå2017-10-16 05:00

Det är regionrådet Agneta Granströms (MP) motto när det gäller att förvara regionens satsning på e-hälsa.

Visst erkänner hon att det finns en digital klyfta mellan människor, att tillgång på bredband eller brist på kunskap kan utesluta vissa länsbor.

– Men det finns 70-åringar idag som använder smartphone, utropar hon.

Den digitala klyftan, skillnaden mellan ”digitala medborgare” och ”analoga medborgare”, är ett faktum. Enligt undersökningen ”Ung teknik, äldres vardag” har 20 procent av personer mellan 65 och 85 år inte tillgång till vare sig dator, mobil eller surfplatta. Undersökningen är gjord via en riksomfattande enkät av universitetsforskare i Lund, Jönköping och Växjö. Enligt Ulli Samuelsson, lektor i pedagogik vid Jönköpings universitet, handlar det om val.

– Vissa vill inte vara en del av det digitala samhället. Andra håller sig utanför av rädsla för vad de kan råda ut för, säger hon i en intervju med Dagens nyheter.

Region Norrbotten har rönt internationell uppskattning för arbete med e-hälsa. Regionen har fått pris och arbetet följs av andra.

– Fungerar e-hälsa här, så fungerar det i Stockholm också, säger regionrådet.

Det handlar om pengar och finansiella möjligheter.

– Inom den offentligt finansierade vården måste vi hitta andra lösningar. Vi som själva klarar att ta kontakt med 1177 och beställa förnyelse av recept, måste göra det själva.

Teknik är billigt, personal kostar mycket. Den personal som finns måste hantera den tunga vården, allvarliga sjukdomar, svåra skador. Och kontakterna med personer som väljer bort e-hälsan av olika orsaker.

Den digitala klyftan tror Agneta Granström är överbygd på några år framåt.

– 2025 kommer den inte att finnas. Då har vi både bra bredbandstäckning och bra digital kompetens.

Hon erkänner att den digitala världen ibland ställer till det för henne, trots att hon är en van användare.

– Autokorrigeringen. Innan jag kom på hur jag skulle stänga av den.

Autokorrigering innebär att telefonen själv fyller i ord som du kanske inte alls vill använda.

Det är inte vanligt att höra en politiker prisa AI, artificiell intelligens. Men Agneta Granström hoppas på den tekniken.

– Den ”lär sig” efter hur jag beter mig.

Hon pekar på att Studieförbunden har en uppgift i ett andra kunskapslyft vad gäller digitalisering.

– Med den nya tekniken är det dessutom lättare.

Fakta/Appen

Appen, som kan hämtas i Appstore och är gratis, heter Ung i norr.

Företaget som utvecklat appen heter Visiba Care. Regionens IT-folk har ställt upp kravlistor på vad appen ska innehålla och att den är enkel att hantera. Kravlistan fastställdes innan semestrarna och redan i september var appen uppbyggd och klar.

I Piteå älvdal och upptagningsområdet för Piteå ungdomsmottagning finns mellan 8200 och 8300 ungdomar mellan tolv och 25 år.

Piteå kommun är också en samarbetspartner för region Norrbotten i arbetet med ungdomsmottagningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!