Diakonen ska enligt anmälan ha erbjudit en person massage då hen har klagat över stela muskler i axlar och nacke. Diakonen poängterade att han är utbildad inom området och har masserat sedan 1990. Personen accepterade och lät sig masseras vid flera tillfällen. Efter några gånger lade diakonen fram förslaget att han skulle stimulera personens erogena zoner för att uppnå orgasm, detta med syftet att hen då skulle uppnå en djupare avslappning.
Diakonen själv anser att det pågått en jakt på att få honom avskedad. Han vidgår själva förloppet, alltså att han vid flera tillfällen givit personen massage och även vidrörde dennes erogena zoner, men säger också att personen han masserat själv velat att han skulle massera där och inte fått några indikationer på att hans handlande upplevdes som kränkande eller obehagligt.
Den utsatta personen har i förtroende berättat för diakonen om sin svåra uppväxt och de konsekvenser som detta har fått. Diakonen ska ha delat med sig vidare av vissa av dessa uppgifter.
Diakonen har även hjälpt personen som är i ett pressat ekonomiskt läge med pengar till mat och hyra, vilket gör att personen varit i beroendeställning till honom.
En polisanmälan om sexuellt ofredande gjordes, men utredningen lades ner och räckte inte till att väcka åtal.
– När någon är misstäkt ska rättsväsendet komma fram till att det måste finns något som väger starkare än ord mot ord. Det kan vara vittnen eller andra omständigheter som styrker anklagelserna, säger Per-Olov Andersson.
Diakonen är därför inte misstänkt för något brott i laglig mening.
Domkapitlet säger dock i sitt utlåtande att diakonen överstigit sina befogenheter och utsatt personen för "otroligt kränkande behandling". I beslutet står också "att NN visat sin makt genom att göra en redan trasig människa ännu mer trasig är oförlåtligt".
Trots att inget åtal väcktes anser domkapitlet att diakonens uppförande varit oacceptabelt då den utsatta personen befann sig i beroendeställning. Därför förklarar domkapitlet diakonen obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst.
Domkapitlet får enligt kyrkoförordningen besluta om diakoners fortsatta verksamhet i kyrkan om denne brutit mot regler om till exempel tystnadsplikt. Det krävs inte att personen ska bara lagförd för något brott utan det räcker med att personen har "en för kyrkan oacceptabel livsstil" antingen i arbetet eller privat.