Det här får du slänga i soporna

12 ton sopor har analyserats - och upp mot 40 procent borde inte slängts i soptunnan. Vad får man egentligen slänga i sin soptunna?

Presenterade. På en pressträff på torsdagen presenterades Luleå, Piteå, Boden Älvsbyn och Kalix resultatet av den 	gemensamma plockanalysen av hushållets sopor.

Presenterade. På en pressträff på torsdagen presenterades Luleå, Piteå, Boden Älvsbyn och Kalix resultatet av den gemensamma plockanalysen av hushållets sopor.

Foto: Lars-Göran Norlin

Luleå2016-05-20 08:00

I vintras genomförde Luleå, Piteå, Älvsbyn, Boden och Kalix kommun en gemensam plockanalys av hushållens källsortering. Resultatet visar att det slarvas en del med källsorteringen.

På torsdagen presenterades resultatet av plockanalysen av hushållens sopor. Kommunerna har totalt samlat in 12 ton sopor som de tagit prover. Det är första gången som kommunerna har gjort en gemensam analys av kommunernas sopor. Resultatet visar att 39 procent av det som finns i de gröna tunnorna för brännbart avfall består av förpackningar och tidningar.

­– Slänger man förpackningar i det brännbara kärlet då går de till förbränning och det är resursslöseri helt enkelt. Då har man i princip producerat en produkt för att sedan elda den för att göra värme och el. Men om man istället återvinner förpackningar och tidningar då kan man göra ny förpackningar och tidningar och behöver inte börja om från början för att göra de här produkterna, säger Erika Lundström, Miljö- och kvalitetschef på Luleå Renhållning.

Mängden förpackningar och tidningar som hamnar inte återvinns motsvarar 560 timmerlastbilar in till ett pappersbruk på ett år.

­– Det säger sig själv att det är rätt onödigt för det är nämligen så att pappersfibern kan man återvinna upp till sju gånger innan den är förbrukad och inge kan återvinnas igen. Då kan man fortfarande förbränna den och få ut värme och el, säger Lundström.

Även många plastförpackningar sorteras fel och hamnar bland brännbara sopor.

– Om varje hushåll i Sverige återvinner en plastförpackning i månaden skulle det motsvara en koldioxidminskning med motsvarande vad 1200 bensindrivna bilar släpper ut per år. Det gör skillnad varenda sak vi sorterar ut och återvinner, säger Lundström.

Något som också framgick av analysen kommuninvånarnas matsvinn är högt.

– Där ser vi att det finns i medeltal 40 kg per hushåll och år i våra kommuner som slängs helt i onödan.

Hushållen i Luleå är överlag bra på sopsortering men det finns utrymme för förbättring.

– Tittar man på hur mycket vi har sorterat ut och jämför med landsomfattande siffror ligger vi i överkant. Det är väldigt många som har en stor vilja att sortera ut. Vi är bra på det vi sorterar ut men fortfarande har vi kvar en hel del att jobba med, säger Lundström.

Sorteringen av matavfall är hushållen bättre på. Där består 88 procent av tunnans innehåll av korrekt sorterat matavfall. Det som felsorteras i dessa tunnor är avfalls som blöjor, förpackningar, kattsand, jord och spån.

Resultat plockanalys

Innehåll i kärl för brännbart avfall i femkanten: 39 procent förpackningar och tidningar, 20 procent matavfall, 39 procent brännbart avfall och 3 procent övrigt avfall.

Innehåll i kärl för matavfall i femkanten: 12 procent övrigt avfall, 88 procent matavfall.

Andel farligt avfall som slängs bland det brännbara avfallet: 781 600 batterier/år totalt i femkanten, 693 000 ljuskällor/år totalt i femkanten.

Detta är okej att slänga i kärlet för brännbart: Färgade servetter, stearin, ballonger, glasspinnar, tuggummi, sugrör, plast som ej är förpackningar (t ex diskborste, blomkruka), kuvert, blöjor, bindor, tamponger, tops, bomull, tandtråd, trasor, dammsugarpåse, kattsand.

Detta är okej att slänga i kärlet för matavfall: Ska, rens, matrester, kaffesump + kaffefilter, hushållspapper.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om