Förra gången Luleå kommun genomförde en liknande undersökning av 2008, vilket har verkat som underlag för de senaste årens politiska beslut. Nu har återigen 1 200 unga i årskurs åtta och i gymnasiets andra år tillfrågats.
Resultatet är ännu inte sammanställt, men redan nu går det att utläsa huvuddragen. En är den hopplösa bostadssituationen i Luleå.
– Här utmärker sig Luleå väldigt mycket mot övriga landet. Mellan tio och femton procent fler i Luleå talar om detta. Mycket av det som skrivits om i tidningarna har satt sig i huvudet på ungdomarna, säger fritidschefen Helén Wiklund Wårell, som på måndagen var med och presenterade undersökningen.
Johannes Stenlund och Johan Sandgren i NSD:s ungdomspanel går andra året i gymnasiet och de har båda besvarat enkäten.
– Det känns som det byggs alldeles för mycket dyra bostadsrätter just nu. Ingen student har råd med det. Det är inte länge kvar tills man är där själv, säger Johannes Stenlund.
De siktar båda på att läsa vidare på Luleå tekniska universitet efter gymnasiet.
– Man snackar väl en del om det här hemma, säger Johan Sandgren.
– De lägenheter som finns på Porsön är väl bra. Men det är inte så kul att bo i korridor. Alla vill nog inte det.
Trots att ungdomsarbetslösheten är relativt låg i Luleå så är även det en källa till oro. Över 60 procent av gymnasisterna vill att kommunen gör mer åtgärder för att underlätta för unga.
– Vi snackar mycket om det här. Nu har ju båda vi familjeföretag så vi är lite bortskämda. Men det är några i klassen som inte fick sommarjobb alls. Eller så var de tvungna att ta kommunjobb. Och det är sista utvägen, säger Johannes Stenlund.
– Om man skulle vilja jobba ett tag när man gått ut innan man börjar plugga så kan det vara svårt.
En skillnad mot tidigare år är också att allt fler ungdomar vill var med att påverka framtiden. Men många vet inte hur de ska gå till väga.
– Det här måste vi titta närmare på. Är det kopplat till att man inte har ett ursprung härifrån, eller är det kopplat till olika skolor och områden, säger Helén Wiklund Wårell.
Johannes Stenlund menar att det känns svårt att få gehör.
– Vart man än vänder sig så känns det som en fis i rymden, att ingen riktigt hade brytt sig, säger han.
Undersökningen har genomförts i 24 kommuner runt om i landet.