Det blev virkat till dopet

Else-Maj Larsson, 85, tittar kärt på sin systerdotter Sofias fem månader gamla tvillingpojkar Edvin och John. Dopklänningarna som de bär har hon gjort. Hon har virkat med glädje, kärlek och smärta.- Jag har värk i händerna, men det var ändå roligt att göra det, säger hon.

se bildtext till bilden "veckans virkade ros"

se bildtext till bilden "veckans virkade ros"

Foto: Bengt-Åke Persson

LULEÅ2009-03-11 06:00
Vi träffar Else-Maj Larsson, hennes dotter Gulli Nilsson, tvillingarna Edvin och John och deras föräldrar Sofia Bucht och Peter Rutberg hemma hos Else-Maj i Rödkallens äldreboende på Örnäset i Luleå.
- Mamma och pappa var de första hyresgästerna här för 16 år sedan. Då var det ett servicehus. Nu är det äldreboende och man måste vara i sämre skick än vad mamma är för att få en plats, säger Gulli.
Klarar sig själv
I dag bor Else-Maj ensam i lägenheten. Hennes make gick bort för sex år sedan.
- Jag får städhjälp några gånger om året och äter i matsalen när det är god mat. Annars klarar jag mig själv, säger hon.
Hon berättar att hon har haft NSD i 65 år men att hon nu måste ha förstoringsglas för att se att läsa.
Trots sin dåliga syn och gikt gav hon sig på att virka dopklänningar till systerdotterns tvillingar. Hon började virka midsommaren 2008 och överlämnade de underbaraste klänningar med blåa virkade knappar i februari i år.
- Jag virkade för säkerhets skull både blåa och rosa knappar. Sammanlagt blev det 56 stycken, säger Else-Maj Larsson.
Fantastisk present
Första klänningen kändes enbart rolig att virka. När den andra var färdig visade den sig vara kortare än den första. Else-Maj hade missat några mönsterrader och fick riva upp nästan hela framsidan och virka om.
- Då kändes det jobbigt. Jag isolerade mig för att virka klart. Barnen undrade om jag var sjuk, säger hon.
Tvillingarnas föräldrar, Sofia och Peter, gladdes jättemycket åt den fantastiska presenten från Sofias moster. Det var en överraskning. Sofias mamma hade sagt "det ordnar sig" när de funderade över hur de skulle ordna med dopklänningar.
- Det var så att jag var på semester hos min syster och visade det fina dopklänningsmönstret. Sedan kom vi överens om att jag skulle virka till tvillingarna, säger Else-Maj.
Glädje och vemod
Gulli Nilsson förklarar:
- Mamma tycker så mycket om Sofia och namnet Edvin som den ena av tvillingarna fick är efter mammas bror Edvin som gick bort bara 57 år gammal. Glädjen blandades med vemod när hon virkade.
Else-Maj Larsson medger att hon också kände smärta.
- Jag har gikt och får sendrag när jag virkar mycket, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om