Kvarteret Svanen är ett av Luleås mest omtvistade bostadsprojekt. Redan hösten 2015 tog Johan Levol, vd på 7AM, initiativ för en markanvisning i ett obebyggt område på centrumhalvön. I gällande detaljplan var marken klassad som park.
Det är beläget vid Repslagargatans yttersta spets med utsikt över Luleälven. Området intill småbåtshamnen anses ha ett högt värde i och med närhet till både stadskärna och naturen på Gültzauudden.
– På den tiden letade vi aktivt efter platser som tål en förtätning. Det här området tickade alla våra boxar. Här finns möjlighet till att göra något bra, men för sex år sedan hade jag aldrig kunnat föreställa mig att projektet skulle ta så lång tid, säger Johan Levol.
Byggherren Färjeläget i Luleå AB inledde en medborgardialog som fick kritik för att vara "ett spel för galleriet".
Johan Levol är i dag bosatt i Uppsala. Han är fortfarande involverad i projektet och avvisar att ramarna var fastslagna innan dialogprocessen kom i gång.
– Jag ser framemot att höra synpunkter från kringboende när den nya detaljplanen går ut på samråd. Åsikter kan förändras över tid och en del kommer kanske att tycka att det här blir bättre än de hade trott.
Trots protester delade Luleå kommun 2017 ut en markanvisning för området. Beslutet överklagades ända upp till högsta förvaltningsdomstolen som nekade prövning och fastslog därmed att markanvisningen är giltig.
Ansvarig arkitekt är Kenneth Söderlund, som bland annat utformat ombyggnationen av Landstingshuset samt kvarteret Hönan mittemot Luleås domkyrka.
Han har ritat flera versioner av ny bebyggelse i kvarteret Svanen. Den första innehöll fem huskroppar och omfattade totalt 117 lägenheter.
Efter att ha lyssnat på kritiken bantades projektet. Två huskroppar närmast Älvgatan plockades bort för att bevara utsikt för villaägare och bevara en grupp gamla tallar.
Det senaste förslaget innehåller tre huskroppar som är tre-sex våningar höga. Totalt handlar det om närmare 100 lägenheter. Kvarteret föreslås få ett underjordiskt garage.
Byggnader föreslås att som närmast placeras cirka 50 meter från strandkanten. Dagens gång- och cykelled längs älven är kvar.
– Projektet har tagit lång tid, men Luleå kommun valde att ta ett helhetsgrepp och inkludera även området utanför bostadshusen i den nya detaljplanen. Det är kanske ändå rätt att göra det övervägandet innan man genomför en förändring, säger Kenneth Söderlund.
Trots att han genom åren deltagit i ett flertal diskussioner med stadsbyggnadskontoret vill han inte kommentera planens innehåll i förväg eller om den nya detaljplanen innebär att de nuvarande planerna måste omarbetas.
Frida Lindberg, planchef på Luleå kommun, bekräftar att detaljplanen i det närmaste är klar för ett första samråd.
– Innan den går ut brukar vi skicka ut den på en intern granskning. Jag räknar med att den nya detaljplanen kommer att lämnas ut inom en månad. Det handlar om ett känsligt ärende där vi vill undvika missförstånd och låta alla att få tillgång till handlingarna samtidigt. Det är en viktig del av processen som syftar till att samla in berördas synpunkter och frågor kring förslaget.
Varför har utredningen tagit så många år?
– Det är ett komplicerat ärende på en känslig plats. Det är många intressen som är i konflikt på ett litet område. Bland annat har vi att ta ställning till strandskyddet. Vi är högst angelägna att när man tar den här värdefulla marken i anspråk så ska det vara till något riktigt bra, svarar Frida Lindberg.
Hon beskriver utredningen som "ett gediget arbete". Bland annat har det i samband med en översiktlig markundersökning hittats föroreningar vid båtupplägget. Frida Lindberg betecknar inte föroreningarna som något stort problem, men att det har bidragit till att ärendet dragit ut på tiden.
I förslaget ingår att områdets multiarena flyttas och få en ny placering i närområdet. Exploateringen av nya bostäder kommer att påverka småbåtshamnen, båtupplaget och angöringen till bryggan, men den nya detaljplanen innehåller ett förslag som försöker tillgodose allas intressen.
Många av motståndarna till bostadssatsningen är bosatta på Gültzauuden. Nils Rinander är sekreterare i föreningen Gültzaus vänner och har från sitt hem på Älvgatan kunnat se betydelse av den hotade pulkabacken och den gröna parkytan intill älven.
– De säger för att göra Luleå attraktivt ska man bygga många bostäder och väljer en plats som är otroligt väl använd av det rörliga friluftslivet. Det ligger dessutom inom ett strandskyddsområde där man vill behålla mark med tanke på framtida generationer. På en plats där många luleåbor rör sig dagligen vill man smälla upp ett huskomplex som kommer att placera vår pulkbacke i "dödsskuggans dal", säger Nils Rinander.
Lisbeth Zetterström i Vängåvan är en av dem som riskerar att få en oönskad granne, om det planerade bostadsprojektet blir verklighet.
– Det innebär ett hot mot vår idyll. I dag har vi utsikt över älven och Bergnäsbron. Det är öppna landskap, men det här bygget kommer också medföra ökad trafik och en ökad påverkan i en känslig miljö.
Hur känns det att en ny detaljplan presenteras inom kort?
– Jag vet att det är många grannar som är deppade. Det känns pressande att leva i den här situationen. På sätt och vis är det bra att ett förslag läggs fram så att den här frågan kan få ett avgörande, men jag skulle bli förvånad om det är någon kommunpolitiker som vågar ståta med det här. Gültzaus vänner kommer att arbeta för att förslaget ska dras tillbaka, betonar Nils Rinander.