Han syftar på att Region Norrbotten under många år gjort sig beroende av att hyra in vårdpersonal och att det inhyrningsstopp för sjuksköterskor som infördes tidigare i höst fått konsekvenser i form av försämrad tillgänglighet. På den hematologiska avdelningen har antalet vårdplatser stegvis minskats från de tidigare tio platserna och är nu nere i tre.
– I slutändan är det vi som blir drabbade, säger Gunnar Nilsson, som varit mångårig ordförande i Blodcancerföreningen och själv har två kroniska blodsjukdomar.
– Jag är inte värst drabbad. Jag lämnar prover en gång i månaden och går på återbesök två–tre gånger per år. Men även mina sjukdomar kan förändras.
Nilsson är orolig för framtiden för den hematologiska vården i Norrbotten. Antalet vårdplatser har sjunkit i samband med sammanslagningar med först njurvården och under förra året den palliativa vården. Hyrstoppet har spätt på den negativa utvecklingen ytterligare.
– Och det är inte så att det har blivit färre sjuka, snarare tvärtom. Så visst får man vara lite orolig.
Han säger sig ha förståelse för att regionen måste agera för att bli kvitt sitt beroende av hyrpersonalen, men han anser att arbetet borde ha startat tidigare och sett annorlunda ut.
– Man borde ha lyssnat på sin egen personal, som har den största kunskapen om hur det bör fungera. Personalen har ledsnat och sökt sig därifrån för att få bättre villkor. Regionerna borde ha kunnat samarbeta långt tidigare och slussa ut hyrpersonalen efter hand.