"Det är nog nu"

I en gemensam aktion, ett "skoluppror", protesterade på torsdagseftermiddagen lärare och föräldrar mot de hårda besparingarna på skolans område i Luleå kommun. Initiativtagare var Hertsöskolans lärare och även Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och den ännu inte officiellt bildade Föräldraföreningen i Luleå stod bakom manifestationen.
Som NSD berättade i början av oktober tvingar sparbeting från kommunledningen barn- och utbildningsförvaltningen att spara 14 miljoner kronor på personal och lokaler under nästa år. Minskade barnkullar och konkurrensen från friskolor uppges vara orsaken. Det sparförslag som barn- och utbildningsförvaltningen presenterat innebär att 213 årsarbetare ska sägas upp till och med 2011. Dessutom ska investeringar frysas och lokalavvecklingar ska tidigareläggas.
Rungande talkörer
- Vi ska självklart anpassa oss om det blir färre barn i skolan. Men nedskärningarna som föreslås är oacceptabla. Det är nog nu! Det är inte för mycket personal i skolan. Alla behövs om vi vill ha en skola med kvalitet. Man säger upp lärare på grund av arbetsbrist men det råder absolut ingen arbetsbrist, sa Lennart Pettersson, lärare på Hertsöskolan, innan han ledde tåget längs Storgatan med rungande talkörer som skanderade "Satsa på skola och barnomsorg - sparförslag i papperskorg".
Överfull sessionssal
Stadshuset sessionssal blev överfull när demonstarnterna tågade in. En namnunderskrift med över 2 000 namn lämnades till Karl Petersen (s) och Lena Heikka, lokal ordförande för Lärarnas riksförbunds cirka 600 medlemmar i Luleå, fick rungande applåder när hon sa:
- Nu vill vi se andra prioriteringar av er politiker.
Karl Petersen var stundtals pressad av de många kritiska frågorna.
- Luleå har en bra skola. Det är den bästa skola jag vet. Jag blir ledsen när man baktalar vår skola. De förslag som lagts kommer inte från politikerna. Det är ett värsta tänkbara scenario. Jag kan lova att det inte kommer att bli så omfattande, sa han bland annat.
Minskade lokalbehov
Men även om han avfärdade tjänstemannaförslaget från barn- och utbildningsnämnden som ett mardrömsscenario så slog han fast att nedskärningskraven står fast på grund av att det framöver blir 1 500 färre elever. Detta leder bland annat till minskade lokalbehov.
- Jag har jobbat på en skola som var nedläggningshotad. Men politikerna lade inte ner den. Förvaltningen har försökt lägga ner skolor flera gånger för att minska på lokalytorna men politikerna säger nej. Att våra lokalkostnader är lika höga trots att antalet elever minskar är politikernas fel, sa Gunilla Ulefors, lärare på Munkebergsskolan.
- Att lägga ner en skola är det svåraste besked en politiker kan ta, replikerade Karl Petersen.
På måndag ska skolbudgeten tas upp i kommunstyrelsen och den 24 november behandlas frågan i kommunfullmäktige.