"Det är fullt upp och lite till"

Mikael Livbom är lastbilschauffören som blev cykelreparatör av en slump. "De har ju försvunnit alla cykelverkstäder så jag tänkte att det där kan jag ju göra", säger han.

Reparationer. På våren har han som allra mest att göra. Det vanligaste felen är punktering och krånglande växlar.

Reparationer. På våren har han som allra mest att göra. Det vanligaste felen är punktering och krånglande växlar.

Foto: Lars-Göran Norlin

Luleå2017-08-01 06:00

I ett hyreshus på Varvet i Luleå ligger en av stadens få cykelverkstäder. Där har Mikael Livbom drivit sin verkstad sedan 2011.

– De har ju försvunnit alla cykelverkstäder så jag tänkte att det där kan jag ju göra. Tanken var att knalla på med det på fritiden, på kvällar och helger och fortsätta att jobba men det gick inte. Det blev så mycket. Så jag sa det åt åkaren jag jobbade åt att har jag nu dragit igång det där så måste jag ju kliva av någonstans, säger Livbom.

Från början var tanken att det skulle vara en hobbyverksamhet men det har utvecklats till en heltidssysselsättning.

– Det är fullt upp och lite till. Det är som mest på våren då alla ska igång då kommer det 20 till 25 cyklar om dagen.

Tidigare bodde han i Sjulsmark och där hade han ett litet garage som blev en slags byaverkstad.

– De kom då bönderna och alla och ville ha hjälp med att repa någonting. Det var cyklar och det var allt möjligt. Då när jag sålde huset i Sjulsmark och flyttade hit till Luleå så hade jag ingenting att göra. Jag höll ju på att klättra på väggarna.

Att det blev just en cykelverkstad var mest en slump.

– Det var mer en slump. Jag cyklar ingenting själv annat än när jag provcyklar. Jag vet faktiskt inte varför det bara blev cyklar. Då när jag bodde i Sjulsmark då var det allt möjligt, det var gräsklippare och mopeder och allt möjligt sådant där. Men det har jag sagt att det ska jag inte hålla på med.

Mikael har tidigare varit lastbilschaufför och kört traktorer. Intresset för traktorer och lastbilar fick han redan under uppväxten.

– Jag undvek ju skolan. Så efter skolan slut så om jag hörde en traktor så for jag och sökte igen den där traktorn. Sen har jag då gått på Grans Lantbruksskola och efter det var det lumpen och efter lumpen då hamnade man i traktorer.

Även om han sedan en tid är pensionär så har han inga planer på att sluta med verkstaden.

– Så länge jag orkar och trivs med det här.

För Livbom är det bästa med verkstaden att han får jobba.

– Jag brukar säga att många jobbar för att leva jag lever för att jobba. Jag har alltid i alla tider varit så att finns det jobb då ska man jobba då ska man inte vara ledig. Jag har aldrig haft semester i hela mitt liv.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om