Det är coolt att prata samiska

På onsdagen hölls en stor konferens i Kulturens hus i Luleå om nationella minoriteter som angelägenhet för den svenska skolan.– Det är en utmaning att förklara varför det är så coolt att prata samiska och så fett att veta något om nationella minoriteter, säger Mats Wennerholm från Skolverket.

"Att kunna samiska är en bra aktie inför framtiden, inte minst på arbetsmarknaden", säger Håkan Jonsson.

"Att kunna samiska är en bra aktie inför framtiden, inte minst på arbetsmarknaden", säger Håkan Jonsson.

Foto: Linda Grape

LULEÅ2014-02-12 18:44

Wennerholm ingick i en panel med representanter för ansvariga organisationer och myndigheter som samtalade om hur man får in minoritetsperspektivet i klassrummet. Han påpekar vikten av att lyckas visa på vinsten med mångkultur.

Håkan Sandström från Skolinspektionen konstaterar en stor brist på lärare i de olika minoritetsspråken.

Laila Stenberg från Sameskolstyrelsen berättar om utbildning i samiska:

– Vi satsar på språkbad för befintliga lärare och förskollärare och undersöker vad universiteten i Luleå, Umeå och Kautokeino kan göra tillsammans.

Slag på fingrarna

Håkan Jonsson från Sametinget lyfter kravet om rätt att börja i modersmålsundervining utan att ha tidigare kunskaper i det. Han hänvisar till äldre tiders assimileringspolitk som har resulterat i generationer utan modersmålskunskaper och kräver utbildning också för vuxna.

– Det blir problem för barn att lära sig samiska om inte föräldrarna kan det. Det borde vara möjligt för vuxna att få ett friår för att studera sitt språk, säger han och berättar att hans far blev slagen på fingrarna om han pratade samiska i skolan.

Janiche Opsahl från Utbildningsradion, UR, berättar att man producerar material som förstärker undervisningen i klassrummet.

– Det är material på minoritetsspråk och om minoritetsspråk. Bristen på kunskap är oerhört stor, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om