Kornelia Waller gjorde ”Folkdräkt för folk” och den liknar ingen annan folkdräkt.
– Jag har alltid retat mig på Norrbottens folkdräkt. Den kom till i början av förra seklet och den är smyckad med växter som inte kommer från Norrbotten. Det är ju holländska blommor på den.
Så Kornelia Waller gjorde slag i saken, en ny, modern folkdräkt för Norrbotten. En folkligare folkdräkt.
– Det blev ingen klänning för det är ju för kallt med klänning i Norrbotten. I stället en tröja med huva och friluftsbyxor. Byxorna är praktiska då de har många fickor. Sedan finns det en t-tröja också som kan användas varma sommardagar.
I en folkdräkt är det detaljerna som gör det, utsmyckningarna.
– Min ”Folkdräkt för folk” har bara norrbottniska växter framtill. Där finns fjällkvanne, rallarros, rödklöver, rönn och blåbär.
Under de mörka byxorna sätter Kornela Waller stadiga kängor, inga obekväma finskor här inte. De bruna kängorna får hennes egentillverkade färgsprakande skosnören.
– Jag har inspirerats av de vardagskläder vi har. Därför blir det en unisexfolkdräkt. Den här kan både kvinnor och män ha, säger Kornela Waller, som är bosatt i Luleå.
Årets designutställning i Galleri Y i Sunderby folkhögskola ska präglas av Norrbotten, men tar också steget över länsgränsen. Felicia Wahlberg har gjort om en möbel som för tankarna till en byrå eller ett så kallat sideboard. Framtill har hon satt halvor av stavar och målat dem som björkstammar.
– Jag bor ju i Umeå, björkarnas stad, förklarar hon om sin skapelse som hon gav namnet ”Åbäke”.
Intill henne reser sig ett litet höghus för småfåglar.
– Det är ju vårt nya Norrbotten. Varje stad ska ju ha ett höghus. I mitt höghus ”Kvitter” ska alla fågelarter få plats, alla utom hackspetten. Han får hålla sig undan, säger Christina Eriksson, Luleå.
Det är en stor variation i formgivningsidéerna. Här finns möbler som fått en ny allmogemålning, en fåtölj som fått namnet ”Fåtälg” eftersom den skapats utifrån en älgkrona som suttit på en vägg, en barnbok från Alvik, ”Haradskåsan” med en speciell kakhållare och en designinstallation om klimathotet, med inslag från Torne älv.
Designprojektet ingår som en del av Konstskolans läroplan. Varje år ställs också resultatet ut och på torsdagskvällen var det vernissage.
Många av konsteleverna gillar att få växla om från konst till design.
– Det är roligare att jobba med design än med konst, säger Christina Eriksson.
– Konst är jätteroligt, men det här är en större utmaning. Tavlor kommer till av sig själv. Här får man tänka ut, säger Camilla Brun, som gjort lampskärmar i koppar, flätat likt näverkorgar.