LULEÅ I år fyller Luleå 400 år. Vi kommer att uppmärksamma jubileet i ett flertal artikelserier. Vi har valt ut fyra år som präglat Luleå. I andra delen av serien om fyra årtal reser vi tillbaka till 1887.
– Det är en av de mest dramatiska händelserna i Luleås historia, säger Eva Gradin från hembygdsföreningen.
Hon står intill platsen där stadsbranden tog sin början. I dag syns inget spår som vittnar om händelsen. Där under snön i stadsparken står en byst föreställande Gustav II Adolf.
I familjen Tegströms gård har det eldats länge den varma sommarkvällen 10 juni 1887. Sist in i bastun var två tjänsteflickor. Efter midnatt gick en av dem till köket för en kopp kaffe. Genom fönstret fick hon syn på eld som slog upp ur tvättstugans tak.
Hon väckte husfolket och sprang sedan till rådhusets brandvakt. Strax klämtade rådhusklockan varnande för faran. Klockan var då 20 minuter efter midnatt, berättar Norrbottens-Kuriren journalist Arvid Moberg i sin bok Fågel Fenix.
1887 var Luleå en stad byggd i trä. Husen stod tätt och med sina spåntak utgjorde de ett lätt byte för elden.
Tio minuter senare observerades branden i Norrbottens fältjägarkårs läger. En ångare närmade sig Notviken, men Luleå kompani ansåg sig inte ha tid att invänta båtens ankomst utan inledde en marsch med inlagda språngmoment. 800 soldater mobiliserades i släckningsarbetet.
Med hjälp av fyra vattensprutor och fyra brandsegel försökte brandchefen von Essen inledningsvis att stoppa eldens snabba spridning. Gång på gång antänds rådhuset och borgmästaren Hedströms hus. Värre gick det för Hotell Gelliwaara, där en nattgäst valde att fly ut via fönstret iförd endast nattsärk.
Vid tvåtiden på natten anlände tre ångare från Altappen med frivilliga och ytterligare två brandsprutor. De placerades bland annat på Hamnholmen för att släcka flygbränder som kunde uppstå fem kilometer från brandhärden.
Hettan var stark trots brandbekämpning. Gustavskyrkan byggd i sten stod länge emot tills glöden fick fäste i kyrkspirans tak, 73 alnar över marken. Vittnen berättade om kyrkorgelns klagande toner och om dånet när de två kyrkklockorna störtade mot golvet. Intill kyrkmuren hittades senare kyrktuppen. Fågel Fenix, som den kom att kallas finns bevarad i Norrbottens museums samlingar.
På några få timmar gick en tredjedel av Luleå upp i rök. Klockan sju på morgonen vittnade nakna skorstenar och rykande askhögar om förödelsen. 18 kvarter och 75 gårdar förstördes. Uppemot 700 personer förlorade sina hem. Lyckligtvis gick inget människoliv till spillo.
I Rödlundska gården sitter Eva Gradin med Norrbottens-Kurirens tecknare Henry Claessons skildring av stadsbranden framför sig. 1700-talshuset klarade sig undan lågorna, precis om grannhuset Bergströmska gården och läroverket.
Här huserar Luleå hembygdsförening sedan 1980-talet. Härifrån utgår föreningens stadsvandringar. Den numera pensionerade etnologen Eva Gradin har många gånger berättat om den ödesdigra natten.
– Det vanligaste frågan som jag fått är att varför det började brinna i en bastu mitt i sommaren. Det borde ha varit troligare att något sådant här inträffade under vintern, berättar Eva Gradin.
Det gjordes en brandundersökning som visade att katastrofen orsakades av en spricka i tvättstugans murade skorsten. Glipan kan ha uppstått under den utdragna eldningen.
Efter branden såg Luleå stad en möjlighet. I den nya stadsplanen försvann gamla tiders trånga prång och skeva gator för att ersättas av kvadratiska kvarter. De gamla träkåkarna ersattes av hus i sten och tegel, men det är en annan historia.