Varianterna är många när det gäller plogvallar som Luleå kommuns snöröjare lämnar efter sig vid varje stort snöfall. De plogvallar som hamnar inne på uppfarten, de som är för höga eller att snöröjaren inte plogat tillräckligt nära uppfarten.
– Det här är absolut en av de största snackisarna i ett villakvarter när det är vinter. Även om vi informerar på vår hemsida, som vi alltid gjort, så kan man läsa på sociala medier att det inte är det största jublet när plogvallen kommer, säger Patrik Ruumensaari.
I ett normalt villakvarter så ska plogvallen hamna på själva gatan.
– Normalt så ska de inte ploga så att det väller in på uppfarten. Givetvis kan det hända att det rullar in på uppfarten men det spelar inte någon roll om den är en halvmeter in eller en halvmeter ut. Oavsett var den ligger så är tillvägagångssättet är ändå detsamma. Man måste ta bort den.
En fråga som också engagerar är att ena sidan av gatan får mer plogvall än den andra.
– Den snö som fallit ska fördelas så nära 50 procent som det går, men det finns ingen millimeterrättvisa. Nu vet vi att vissa gator är lite smalare eller bredare beroende på plogutrustning. Är gatan smal så får de på höger sida i regel lite mer snö än på den andra sidan. Ibland har det drivit så den ena sidan får mer snö, eller att man bor i ett ytterhörn. Parametrarna är många, säger han.
Under våren kan snöröjarna ta bort plogkanten, men då råder speciella förhållanden.
– Enda gången vi tar på plogvallen är på våren då vi vårhyvlar. Det är när vi får de här isstyckena för då går det inte att få bort dem själv. Det kräver mycket resurser och det görs efter att man gjort gatan framkomlig.
Ett problem på villagator är brevlådornas placering där postbuden måste nå brevlådorna samtidigt som de inte står så långt in i gatan att de körs sönder av snöröjarna. Här tittar Luleå kommun på en lösning.
– Vi tittar på att ha samlingsplatser för brevlådor, som det redan finns på många platser. Då får man gå några meter men det gör det lättare för oss att ha det uppskottat och fint där. Vi måste alla hjälpas åt för att hålla ner kostnaden för vinterrenhållningen och att det går så smidigt och fort som möjligt, säger Patrik Ruumensaari.