Romen, som vi kan kalla Anna, var I 20-års åldern när hon fick lägenhet i Luleå.
– Jag var först i kö hos bostadsbolaget, tackade ja till lägenheten och skakade hand med dåvarande ägaren. Men när grannarna sett att jag varit och tittat på lägenheten bad de ägaren att ta bort den från bostadsbolagets hemsida. De ville inte ha en "zigenare" i sitt bostadsområde, säger Anna.
Hon flyttade in men kände sig inte välkommen.
– Redan första veckan började grannarna prata bakom min rygg och anklaga mig för att ha stulit mattor från tvättstugan.
Nu, drygt femton år senare, söker hon och en ny lägenhet men blir, trots det Anna beskriver som år av kötid, tillbakavisad av bostadsbolaget.
– När jag ringde sa de att jag kunde ringa hur många gånger som helst men ändå inte få en bostad. Att jag får vara glad att jag har en bostad. Jag ville ha en skriftlig förklaring men fick inte det och talesättet var förnedrande. Jag kände det ända in i benmärgen.
Men Anna är inte ensam. Enligt en nulägesbeskrivning från Boverket (2018) framgår det att många romer väljer att dölja sitt ursprung för att lättare få bostad och anmäler inte om de blir diskriminerade. Rapporten bygger på intervjuer med både romer och bostadsbolag och det visar sig att det finns ett stort glapp mellan hur de uppfattar romernas situation på bostadsmarknaden.
De intervjuade romerna ser återkommande, strukturella problem medan de intervjuade bostadsbolagen menar att diskrimineringen inte finns i deras uthyrningsprocesser.
I rapporten framkommer berättelser från romer om att de blir kallade "zigenare" eller "tattare" av både hyresvärdar och grannar och anklagade för stölder.
– Det värsta är när jag får höra att jag missköter mina barn, säger Anna.
Anna berättar att hon känner fler romska familjer i Luleå som bär på liknande berättelser som henne.
– De får inte hyra lägenhet även om de är först i kön. Jag känner familjer som inte får köpa hus för pengar då det kommer fram att de är romer och om de ändå lyckas köpa hittar man på ett sätt som får dem att flytta.
Boverkets rapport, som är en del av regeringens strategi för romsk inkludering under 2012-2032, har som mål att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha samma möjligheter som den som är icke-rom men Anna är tveksam.
– Jag tror att om tio år kommer det nog inte bo en enda romsk familj i Luleå.