"De som hoppar av gymnasiet får svårt att hitta jobb"

Elever och studievägledare betonar hur viktigt gymnasievalet är för framtiden. - De som hoppar av gymnasiet, vilket tyvärr är rätt många, får svårt att hitta jobb, säger Kjell Tunlind, studie- och yrkesvägledare.

Kjell Tunlind, studievägledare.

Kjell Tunlind, studievägledare.

Foto: Pia Hanzi

LULEÅ2009-01-21 06:00
Lisa Hannu och Karl Lindholm går i 9 b på Tunaskolan i Luleå. Båda nickar bestämt på huvudena på frågan om det är ett stort beslut att välja gymnasieprogram. De har funderat mycket på sina val de senaste tiden.
- Det handlar om ens framtid, säger Karl Lindholm.
Samhällsbehörighet
- Det flesta säger att det inte spelar någon roll vad man väljer, men det gör det ju visst. Det är ett beslut som kommer att forma en, säger Lisa Hannu som har sökt till estetiska programmet med musikinriktning.
Valet gjorde hon utifrån vad hon tycker är roligt.
- Men jag vill gå ett gymnasieprogram som gör att jag kan läsa vidare sen. Jag får samhällsbehörighet, säger hon.
Karl Lindholm vill gå ledarskapsrogrammet och så småningom bli gyminstruktör eller sjukgymnast specialiserad mot sportskador.
- Mina förväntningar på ledarskapsprogrammet är att jag ska få lära mig att våga prata inför människor, vilket kan vara bra om man ska bli instruktör, säger han.
Kjell Tunlind på Hertsöskolan har bråda dagar att vägleda högstadieklassare som fortfarande velar inför det stora beslutet. Mellan 90 till 95 procent av skolans niondeklassare passerar hans kontor för en timmes vägledning.
Populära program
- Gymnasiet är viktigt för elevernas framtid. Det är snart ett obligatorium för att överhuvudtaget få ett jobb, säger han.
De populäraste programmen i Luleå är bygg, el, energi, fordons, industri, idrotts- och frisörprogrammen. Det visar statistik från de senaste tre åren. Förra året var det över 90 elever, mestadels pojkar, som stod som reserver till byggprogrammet i Luleå.
- De som inte kommer in på de yrkesförberedande programmen går kanske samhälls ett år och söker sedan om. Fler och fler elever går gymnasiet i fyra år, i stället för tre, säger Gisela Kluwetasch, som har hand om gymnasieintagningen i fyrkantenområdet.
- I år blir det intressant att se om söktrycket på de yrkesinriktade programmen minskar när det är lågkonjunktur, eller om det stora intresset kvarstår, säger hon.
Fotnot: senast måndag 2 februari ska gymnasievalet vara gjort.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om