"All den här ytan vi sitter på nu finns inte nästa år förhoppningsvis" säger Andreas Jakobsson (höger).
När NSD kommer till sjöräddningsällskapets stationshus på Granudden ekar kajen tom.
Båten har precis fått rycka ut.
Istället möts vi av Jenny L Johansson, Fredrik Mårtensson och Andreas Jakobsson som alla är med i den ideella föreningen.
Fram till i år har de tagit in många elever per säsong för att de varit för få i Luleås sjöräddningssällskap.
Men det var då.
– Nu börjar vi vara en såpass bra numerär så vi behöver inte jaga folk. Vi har istället behövt säga nej och bett dem återkomma nästa säsong, säger skepparen Andreas Jakobsson.
Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som bland annat stöttar räddningstjänsten och ambulansen i arbetet till sjöss. Det kan vara allt från ett stort drunkningstillbud till en båt som fått soppatorsk.
– Vi gör det på vår fritid, det är som ett extrajobb fast vi inte får betalt, säger Andreas.
Arbetet finansieras via donationer och medlemsavgifter. De senaste åren har de jobbat för att få ett nytt stationshus och de har kontakt med flera företag om ekonomiskt stöd. Målet är att påbörja markarbetet i år, men än saknar de ett par hundratusen.
– Vår utmaning är att få företag att förstå att vi inte får några statliga bidrag. Det är lite tufft, vi har inte funnits i så många år och det är inte alla som vet vad vi gör, säger Andreas Jakobsson.
I augusti kommer bygget av deras nya stationshus upp i byggnämnden på Luleå kommun.
Inne i stationshuset hänger våtdräkter som används under bland annat sökinsatser.
I deras nuvarande stationshus finns ritningarna till den nya byggnaden, som är ritad av arkitekten Gert Wingårdh.
De förklarar att en av de största utmaningarna de har idag är underhållet för båten. Den ryms inte det nuvarande stationshuset och måste därför stå ute under vintern. Dessutom väntar utökning i maj då deras nya båt, Rescue Leif Johansson, anländer.
En donation från Volvos förre vd.
Stationshuset är även för litet för att husera hela besättning under möten och övningar, de är 32 stycken sjöräddare. Fyra av dem har jour en vecka i stöten.
– Hela den isfria säsongen har vi som krav att ha jour dygnet runt, det är sex månader ganska prick som vi ska vara operativa, säger Andreas Jakobsson.
När personsökaren piper är det snabba ryck.
– Larmet kan komma när man är på jobbet eller hemma eller i kön på affären, säger Jenny L Johansson.
Inom en kvart ska de vara på plats på Granudden och så fort de är full besättning sticker de ut.
Vad sjöräddarna har för "vanliga" jobb varierar. Jenny är kontorschef, Fredrik är flygtekniker på F21 och Andreas platschef på ett säkerhetsföretag. De berättar att det gäller att ha en arbetsgivare som är okej med att man drar iväg i flera timmar under arbetstid, eller att man enbart har jouren under kvällar och nätter.
Jenny L Johansson har varit med i sjöräddningssällskapet i två år. "Jag tycker om att hjälpa och vill ha en möjlighet att kunna påverka för de som är i en utsatt situation", säger hon.
"Man ser på de katastrofer hänt att de som är på plats under hela händelseförloppet är just sjöräddningssällskapet för att vi är så många", säger Andreas Jakobsson (vänster).
Larmen kommer från SOS alarm, sjöräddningens larmcentral eller från medlemmar som behöver undsättning. Närmaste station ligger i Piteå, vilket gör att Luleåstationen täcker ett område ända upp till Haparanda.
– Vi har ett stort geografiskt område om man jämför med övriga Sverige, där har de ju tre-fyra stationer på den sträckan vi har, säger Andreas.
Vid större olyckor kan de kalla på förstärkning från Piteå, Kalix, Skellefteå och Holmsund.
– Det är det som är vår styrka. Vi har hur många resurser som helst, det har inte andra aktörer, säger Andreas.
– Och sedan är vi ju inte arbetstidsreglerade, inflikar Fredrik.
De berättar att det är ett stort engagemang i föreningen när det kommer till räddningspådrag, ibland till och med lite för stort.
– Problemet som har varit i stora händelser är att den som koordinerar från sjöräddningssällskapets sida har behövt säga "Nej vi får för mycket folk", säger Andreas och fortsätter:
– Alla är beredda att åka och vi har nästan för mycket kapacitet för alla vill komma.
Fredrik Mårtensson förklarar att de inte blir sura om någon ringer om mindre ärenden, utan de är alltid sugna på att fara ut. Dagens utryckning handlade om att en medlem ringt in och behövt bogsering.
Rescue Luleå Energi återvänder till hamnen efter en utryckning.
Hugo Hjelm, 17, är yngst i sjöräddningssällskapet. "Det är sällan tråkigt", säger han.
Far och son Patrik Hjelm och Hugo Hjelm har jour under dagen.
Senare, ombord på räddningsbåten, står Hugo Hjelm, 17, som är yngst i besättningen. Åldersgränsen för att gå med är 16 år och just så gammal var Hugo när han började som elev ifjol.
Han berättar att han gick med för att han har släktingar som är sjöräddare. Hans pappa, Patrik Hjelm, är med på båten som skeppare under deras jour.
Det är spridda åldrar i sällskapet och den äldsta är 65 år. Andreas Jakobsson tycker att det är bra för dynamiken.
– Från början var det bara medelåldersmän med skägg, rakt av. Sedan har vi jobbat målmedvetet i många år för att få in kvinnor och yngre.
För de under 18 år krävs förälders underskrift, men det brukar inte vara något problem. Problematiken för de unga kan istället vara utryckningarna.
– Även om du har epa så behöver du bo riktigt nära för att kunna lämna kaj femton minuter efter larmet, säger Andreas.
Hugo Hjelm har inget sommarjobb utan lägger allt fokus på sjöräddningssällskapet.
Under upplärningen till sjöräddningssällskapet får man gå utbildningar i hjärt- och lungräddning och första hjälpen.
Det finns inga krav på tidigare havsvana. Vissa har i princip aldrig suttit i en båt innan de gick med.
– Du ska vara en bra person, resten kan vi lära, säger Andreas.
Det gäller dock att vara beredd på att axla ansvaret rollen innebär. Som sjöräddare kan man behöva se hemska scener under större olyckor och ambulanstransporter. De berättar om sökinsatsen förra hösten där två män hittades döda efter en drunkningsolycka i Kalix. Efteråt höll Andreas Jakobsson debriefing med alla som deltog i räddningsinsatsen.
– Sen hade räddningstjänsten också en debriefing med alla som varit med i uppdraget. Dels för att prata om man tycker att det var obehagligt men också för att få en förståelse för vad som hände, säger Jenny L Johansson och fortsätter:
– När du väl är på båten så är du bara på båten och söker. Du ser inte allt annat som händer runtomkring dig, så det hjälper för att du får en större bild av det hela.
Inom Sjöräddningssällskapet finns en form av krisstöd som kallas "jourhavande kompis". Det är viktigt med ett skyddsnät, så att de inte bara återgår till sitt jobb som vanligt efter att ha varit med om en dramatisk räddningsinsats.
Skepparen Fredrik Mårtensson har varit med i sjöräddningssällskapet sedan starten 2021.
Stormar och hårda vindar kan också göra utryckningar obehagliga, men trots det förklarar sjöräddarna att de gläds åt att kunna rädda folk till sjöss. De tycker att det är en härlig gemenskap.
Just den här dagen är det "sol och glass"-väder ute till sjöss. Solen skiner över Luleå skärgård medan vattendroppar från havet piskar lätt i ansiktet under båtfärden.
– Om man fått betalt hade det här varit världens bästa jobb, säger Fredrik Mårtensson, när båten sakta rullar tillbaka in mot kajen.