NSD har pratat med tre av de åtta undersköterskor som omplacerats. De har alla arbetat under lång tid inom Luleå kommuns nattpatrull med att åka runt till vårdtagare på nätterna och ge dem den hjälp de behöver.
Camilla Edlund har arbetat tio år, Gunilla Andersson i tolv år och Ann-Kristin Öhman i 25 år. De poängterar alla tre att de tycker om arbetet i nattpatrullen.
- Jag trivs med jobbet och jag vet att jag gör ett bra arbete. Det känns verkligen meningsfullt att kunna hjälpa vårdtagarna, säger Gunilla Andersson.
Trots att de tre har lång erfarenhet och trivs med arbetet har de alltså, tillsammans med fem arbetskamrater, blivit omplacerade mot sin vilja.
Urvalsprocess
Enligt de tre började det för drygt ett år sedan när de fick en ny enhetschef. Arbetsbelastningen var stor och verksamheten utökades tillfälligt från fyra till fem patruller och ytterligare personal anställdes. När man sedan gick ned till fyra patruller igen uppstod övertalighet. Men i stället för gå efter anställningstid och omplacera de sist anställda till annan verksamhet inom kommunen så tillämpades en märklig "urvalsprocess". Chefen hade personliga samtal med alla anställda och valde sedan ut de som hon ansåg skulle stanna.
"Ta det inte personligt"
- Först sade hon att det var de med "rätt kompetens" som skulle få vara kvar. Men vad hon menar med rätt kompetens har hon inte talat om. Först sade hon att hon inte behövde ge någon förklaring sedan sa hon att det var personliga skäl som avgör. Hon säger att vi inte ska ta det personligt. Hur ska man kunna ta det på något annat sätt? säger Ann-Kristin Öhman.
- De verkar vilja bli av med oss som är starka och vågar säga ifrån. Det handlar om en ren bestraffning och godtycke. I stället för att se till vårdtagarnas och verksamhetens bästa är det prestige som styr. Kan man göra så här i nattpatrullen så kan man göra så här överallt i kommunen när man vill skrämma de anställda till tystnad. Om man inte fogar sig så omplaceras man, säger Gunilla Andersson.
- Det värsta är att vi inte får några klara besked av våra chefer. De svarar inte på våra frågor, säger Camilla Edlund.
- De ändrar spelreglerna och ljuger oss rakt upp i ansiktet. Plötsligt får vi en stämpel i pannan att vi inte duger. Det är kränkande, säger Gunilla Andersson. Hon har bara två år kvar till pensioneringen och hade hoppats på att få vara kvar i nattpatrullen under den tiden.
- Nu har jag ingen aning om hur det blir. Jag mår dåligt av det här, säger hon.
"Inget avtalsbrott"
Enligt Gunnel Jänkäpää, ombudsman på Kommunal i Norrbotten, har arbetsgivaren rätt att "leda och fördela" arbetet.
- Det är inget avtalsbrott att frångå laslistor och arbetstid i det här fallet eftersom det inte sker några uppsägningar. Alla behåller sin anställning, säger hon.
Men kan arbetsgivaren omplacera dem mot deras vilja utan någon tydlig motivering?
- Om de är missnöjda kan de vända sig till oss så tar vi upp en förhandling. Vid en stadigvarande omplacering har arbetsgivaren skyldighet att redovisa vägande skäl.