Masugnsgas bildas vid tillverkning av stål och innehåller mycket koldioxid. Sedan några månader tillbaka leds en del av SSAB:s masugnsgas till Swerea Mefos via en 640 meter lång gasledning. Gasledningen är en del i forskningsinstitutets två internationella gasreformerings-projekt. Det första projektet, Stepwise, har varit igång sedan 2015.
– Det handlar om att upparbeta den masugnsgas som kommer från masugnsprocessen. Man utnyttjar restenergin i gasen till att producera vätgas och avskiljer samtidigt allt fossilt kol från gasen form av koldioxid, säger Magnus Lundqvist som leder de båda projekten.
Det andra projektet, Fresme, handlar om att vätgas och koldioxid sedan konverteras till metanol. Då ska ett ton metanol produceras vid pilotanläggningen per dag. Anläggningen kommer att vara igång under tre månader och totalt produceras då omkring 100 ton metanol. Det andra projektet beräknas stå klart i början av 2019.
– Metanolen ska fraktas till Göteborg där det sedan tankas i fartyget Stena Germanica och används som bränsle på sträckan Göteborg till Kiel. Den demonstrationen kommer att ske 2020, säger Magnus Lundqvist.
Båda projekten delfinansieras av EU och omfattar totalt 250 miljoner kronor.
– Eftersom tekniken ska demonstreras vid våra anläggningar i Luleå hamnar hela 120 miljoner här, alltså nästan hälften av budgeten, säger Magnus Lundqvist.
Målet med de båda projekten är att minska koldioxidutsläppen från stålverk.
– Egentligen är all den forskning som vi bedriver inriktad på hållbarhet. För att överleva i branschen måste man vara effektiv och hållbar som företag, och det är där vi kan hjälpa till, säger Eva Sundin, forskningsinstitutets vd.
Swerea Mefos bildades 1963 och här ägnar man sig åt behovsstyrd forskning. I dag arbetar 85 personer vid institutet.
– Man kan säga att vi finns mitt emellan akademin och industrin. Institutet kom till när industrin kom fram till att man ville samla kompetensen och anläggningarna för forskning på ett och samma ställe. Det är mer effektivt helt enkelt, säger Eva Sundin.
Forskningschef John Bustnes berättar att det just nu pågår en rad olika forskningsprojekt. Utöver masugnsprojekten lägger man mycket fokus på forskning runt återvändning av batterier.
– Det är lätt att blanda metaller med varandra och tillverka ett batteri, det är som att blanda ingredienser och baka en tårta. Men att sedan separera dessa ämnen, eller ingredienser, efteråt är inte lika enkelt, säger John Bustnes.
– Vi arbetar i den halvindustriella skalan, väldigt nära den industriella verkligheten. När vi tagit fram något med hjälp av en pilotanläggning ska det vara redo att tillverkas och användas på riktigt inom industrin. Det är det som är unikt hos oss, säger Eva Sundin.