Pär Sandsten och Kalle Ekström i samtal med en person de stött på många gånger i sitt arbete.
Pär Sandsten och Kalle Ekström rör sig ledigt i stan, hejar på några bekanta, skämtar med varandra. De stannar till vid en grupp som står och röker. En man smuttar på en cider. Klockan är tolv en fredag några veckor innan jul. Pär Sandstens ansikte spricker upp i ett stort leende: "Tjena, längesen man såg dig. Hur är läget?"
Samtalet flyger genom den kalla vinterluften, växlar mellan skratt och allvar. En lätt dunk i axeln avslutar mötet. Så möter narkotikapoliserna missbrukare runt om i Luleå och Boden. Jobbet handlar om mycket mer än att gripa knarklangare och göra beslag.
– Man blir faktiskt många gånger väldigt berörd av de öden vi möter, säger Pär Sandsten.
Han berättar om en ung kille som hamnat på glid. Han och kollegorna fick god kontakt med honom och lyckades motivera honom till att räta upp tillvaron.
– Han skickade sms till mig och ville att jag skulle komma på hans student. Vi hördes en del. Men så blev det tyst från honom i några veckor. Sen fick jag höra att han dött av en överdos.
– Det var extremt tungt. Jag hade verkligen lagt ner min själ i att försöka hjälpa honom, säger Pär.
En stor anledning till varför han tycker det är viktigt att bekämpa narkotikan är för att den är roten till en stor del av den övriga kriminaliteten.
– Det är vapen, stölder, våldsbrott. Narkotikan ligger bakom så många andra brott, därför känns det meningsfullt att jobba för att få bort den. Men beslagen vi gör är bara toppen av ett isberg, säger Pär Sandsten.
Enligt honom har tillgången till narkotika i Norrbotten alltid varit god, så även i dag. Ändå gör polisen allt större beslag.
– Ett vanligt beslag i dag, på kanske 10–20 gram, räknade vi som ett stort beslag för fem år sen. Känslan är att det har börjat florera större mängder, säger han.
Narkotikapoliserna Kalle Ekström och Pär Sandsten arbetar dedikerat med att bekämpa narkotikaanvändningen i Luleå och Boden. "Vårt jobb är att försvåra för narkotikaanvändarna", säger Pär Sandsten.
Både han och Kalle Ekström upplever att narkotikaanvändningen blivit alltmer utbredd i samhället.
– Det verkar som att fler använder det, efterfrågan ökar. Känslan är att det är drogliberala vindar som blåser överallt nu, säger Kalle Ekström.
Vänsterpartiets förslag om att avkriminalisera eget bruk har de funderat mycket kring, men landat i att de tycker att den nuvarande lagstiftningen fyller en funktion. Det vill säga att själva narkotikabruket bör fortsätta vara kriminellt.
– Det är klart att ingen tung missbrukare blir hjälpt av att vi delar ut en böteslapp, men de nya användarna, de vi möter i krogmiljön. De kan nog få sig en tankeställare av att åka dit för ringa narkotikabrott och kanske tänka om innan de fastnar i ett tyngre missbruk, säger Pär Sandsten.
Narkotikapoliserna Pär Sandsten och Kalle Ekström tillbringar en stor del av sin arbetstid ute i samhället. I stadsmiljpön, vid knytpunkter, tågstationer och på krogar.
Både han och Kalle Ekström har med egna ögon sett den allt tyngre kriminaliteten öka i Luleå, med de växande knarkpartiernas väg norrut.
– Mordet på Notviken, skjutningen vid Floras kulle, skjutningen på Stengatan. Narkotikan finns med i bakgrunden kring alla de här händelserna. Jag är helt övertygad om att det kommer bli värre här uppe, skjutningarna kommer att öka, säger Pär Sandsten.
Trots att Norrbotten har den högsta narkotikadödligheten i Sverige, känner varken Kalle eller Pär till särskilt många som avlidit till följd av överdoser.
– Det är väldigt vanligt att det händer saker i trafiken kring personer som använder narkotika, som leder till dödlig utgång. Självmord förekommer också. Det är ju inte bara de rena överdoserna som kan kopplas till dödligheten bland missbrukare, säger Pär Sandsten.
Han lyfter också det helvete som många anhöriga går igenom.
– De är en annan del i vårt arbete. Vi har otroligt mycket kontakt med många anhöriga som mår fruktansvärt dåligt. De hamnar i kläm, de får ingen information. Jag lider med dem. Det känns meningsfullt att finnas för dem också, säger Pär Sandsten.