De har koll på skogens kung
Älgkon syns knappt där hon trycker i den täta skogen. Men älginventeraren Bengt Erikssons tränade öga upptäcker henne. Med hjälp av helikoptrar inventerar Sveaskog just nu älgstammen i Norrbotten. Det ger ett underlag för arbetet med att hitta en balans mellan älgstam, jakt och skogsbruk.
Med hjälp av tre helikoptrar från Kallax flyg och personal från Svensk naturförvaltning inventerar Sveaskog just nu älgbeståndet i Kalix, Korpilombolo, Boden och Råneå, ett område på cirka en miljon hektar totalt. FOTO: Göran Ström
Foto: Göran Ström
När NSD:s utsända följde med på helikopterinventering i skogarna utanför Överkalix var det disigt och dimmigt så förutsättningarna var inte de bästa för älgobservationer.
Men det gick bra ändå och vi fick se nästan tio älgar sammanlagt.
Bengt Eriksson är troligen Skandinaviens mest rutinerade älginventerare så det känns tryggt att ha honom med i helikoptern.
- Jag har ju hållit på i 20 år och sett omkring 5 000 älgar per år så det blir några stycken sammantaget, säger han och skrattar hjärtligt.
Bengt Eriksson arbetar för företaget Svensk naturförvaltning som hyrs in av Sveaskog för flyginventeringarna.
Less? Aldrig!
Han har ett förflutet som jaktguide i Sverige, Kanada, Alaska och Ryssland och har även arbetat många år med viltforskning på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Blir du aldrig less på älgar?
- Ha, ha! Nej, det är ett så fascinerande och intressant djur. Man blir aldrig fullärd utan får nya kunskaper hela tiden.
Det dröjer inte länge innan Bengt Eriksson får syn på en älgko och piloten Mikael Juhlin, till vardags pilot på F 21 men nu inhyrd av Kallax flyg, manövrerar rutinerat helikoptern så NSD:s fotograf kan föreviga "skogens konung".
Enligt Sofia Hammarskjöld, viltförvaltningsansvarig på Sveaskog, har det varit dåligt ställt tidigare med att ta vara på älgen, som hon betraktar som en stor naturtillgång.
- Ja, älgen är vår största PR-symbol och definitivt en stor naturtillgång. Vi måste vårda den så att den får tillbaka sin rättmätiga status som skogens konung. Genom den här inventeringen får vi ett väldigt bra underlag för framtida beslut som påverkar älgstammen, säger hon.
Det här inventeringsarbetet till gagn för både jägarna, skogsbruket och älgarna, enligt Sofia Hammarskjöld.
Hon får medhåll av Björn Gunnarfeldt, jägmästare i Luleå stift och därmed ansvarig för kyrkans skogar i Norrbotten och Västerbotten.
Styr älgarna
- Det här ger ett oerhört värdefullt underlag så att våra åtgärder inte är chansningar utan bygger på fakta. Därför vill vi från stiftets sida gärna vara med och inventera även våra marker, säger Björn Gunnarfeldt, som också är aktiv i Luleå jaktvårdskrets och därför ser situationen även ur jägarnas perspektiv.
- Det är viktigt att ha rätt avskjutning så att det finns en balans mellan de betesförhållandena och antalet älgar. Det ger också en stark och livskraftig älgstam, säger han.
När inventeringen är avslutad och sammanställd ska resultatet ut till jägarna.
Sofia Hammarskjöld berättar att de skador som älgarna orsakar på växande skog kan minimeras med ett anpassat skogsbruk.
- Om man till exempel avverkar på vintern och lägger upp riset så att det blir lättåtkomligt för älgarna så förhindrar det att älgarna i stället äter skott från växande tallar eller gnager bark. Vi vill ju också försöka styra älgarna från områden där de orsakar skada, som växande ungskog, till områden där det är god tillgång på bete, som sly, säger hon.
FAKTA Älginventeringen
➤ Statliga Sveaskog är Europas största skogsägare med 4,3 miljoner hektar. Målet är att till 2010 ha älginventerat 80 procent av den arealen.
För närvarande pågår inventeringen i Norrbotten - i Kalix, Korpilombolo, Boden och Råneå, ett område på cirka en miljon hektar totalt.
➤ Älginventeringen görs med helikoptrar enligt en metod som kallas linjeinventering. Systemet är utvecklat i Namibia och är flitigt använt ute i världen. Men det är först gången som systemet används i så här stor skala i Sverige. Linjeinventering går ut på att helikopterpiloten flyger över det område som ska inventeras enligt förutbestämda GPS-linjer. Inventerarna i helikoptern gör sina observationer och noterar om älgen är en tjur, en ko eller en kalv. Observationerna matas direkt in i bärbara datorer.
➤ Linjeinventering ha visat sig vara en mycket rättvisande metod, förutsatt att den görs innan snödjup och kyla får älgarna att börja vandra.
Det är också en kostnadseffektiv metod. Enligt Sveaskog blir kostnaden så låg som en krona per hektar när riktigt stora arealer inventeras enligt linjemetoden.
➤ Inventeringen ger ett unikt faktaunderlag som tjänar som utgångsmaterial för arbetet med att skapa en balanserad förvaltning av Sveriges nationalsymbol älgen med både älgar, jägare och skogsbruk som vinnare.
För närvarande pågår inventeringen i Norrbotten - i Kalix, Korpilombolo, Boden och Råneå, ett område på cirka en miljon hektar totalt.
➤ Älginventeringen görs med helikoptrar enligt en metod som kallas linjeinventering. Systemet är utvecklat i Namibia och är flitigt använt ute i världen. Men det är först gången som systemet används i så här stor skala i Sverige. Linjeinventering går ut på att helikopterpiloten flyger över det område som ska inventeras enligt förutbestämda GPS-linjer. Inventerarna i helikoptern gör sina observationer och noterar om älgen är en tjur, en ko eller en kalv. Observationerna matas direkt in i bärbara datorer.
➤ Linjeinventering ha visat sig vara en mycket rättvisande metod, förutsatt att den görs innan snödjup och kyla får älgarna att börja vandra.
Det är också en kostnadseffektiv metod. Enligt Sveaskog blir kostnaden så låg som en krona per hektar när riktigt stora arealer inventeras enligt linjemetoden.
➤ Inventeringen ger ett unikt faktaunderlag som tjänar som utgångsmaterial för arbetet med att skapa en balanserad förvaltning av Sveriges nationalsymbol älgen med både älgar, jägare och skogsbruk som vinnare.
Så jobbar vi med nyheter