De hängdes ut som kriminella på Facebook

Utländska skogsröjare hängdes ut som inbrottstjuvar och jordbrukaren fick sin hönsgård utpekad som plats för grymt djurplågeri. Men det var ingen på Facebook som tog reda på sanningen. "Man ska ta reda på fakta", säger Anders Mårtensson, entreprenören vars anställda pekades ut.

Hängdes ut. En person lade ut bilder på Josef Esbergs hönsgård med en uppmaning till bojkott. "Folk reagerar på rädslor", säger han.

Hängdes ut. En person lade ut bilder på Josef Esbergs hönsgård med en uppmaning till bojkott. "Folk reagerar på rädslor", säger han.

Foto: Elina Holmgren Tyskling

Luleå2018-02-08 05:45

Det finns tillfällen då tidningar rapporterat om händelser eller observationer som inte går att bekräfta, som mystiska vita skåpbilar och påstådda vägpirater. Men genom att vända på stenar som ingen annan bemödar sig att kolla under finner man inte sällan en annan sanning än den som gett upphov till lynchstämning på sociala medier.

I somras spreds bilder på en hönsgård utanför Luleå, där påståenden om djurplågeri väckte starka reaktioner. Inlägget fylldes snabbt med arga kommentarer, påhopp och hot om att åka för att omhänderta djuren. Hönsen frös, saknade mat och levde i gyttja, men när Norrbottens Media undersökte saken stämde ingen del av påståendet.

Hönsägaren Josef Esberg fick höra om inlägget genom en vän som sett det på Facebook. Det kändes olustigt att bli utpekad, men han tror i dag att kvinnan som lade ut "varningen" gjorde så av rädsla.

– Jag tror att det handlar om okunnighet. Om man inte har läst lagstiftningen och inte vet vad som gäller kan man reagera, och folk reagerar på rädslor, säger han.

LÄS MER: Hönsgården hängdes ut på nätet

Varningsinlägg på sociala medier kan ha ett gott syfte, men de kan få stora konsekvenser om inte etiska hänsyn tas. Ett sådant fall inträffade i Älvsbyn 2014, där en inbrottsvarning, med en bild på en vit skåpbil som setts kring hus där det varit inbrott, fick stor spridning i sociala medier. Utlänningarna som åkte runt i bilen pekades ut som skyldiga till inbrott som skulle ha skett i närheten. Men vid närmare granskning kunde vi visa att det handlade om anställda på ett entreprenad som röjde elledningsgator åt eljätten Vattenfall.

– Det säger sig själv att de inte åker runt och gör inbrott. Hur många jobb skulle vi då få av Vattenfall? frågar entreprenören Anders Mårtensson när vi ringer upp.

Saken fick till sist en lösning, men inte förrän polisen larmats.

– Vi polisanmälde saken och Vattenfalls jurister kopplades in. Polisen sa åt henne (kvinnan som låg bakom varningarna red.anm.) flera gånger att hon skulle sluta och efter det slutade hon. Man ska ta reda på fakta och man kan ju inte hänga ut folk som inte har gjort något. Det vart en jävla cirkus, säger Anders Mårtensson.

Pålitliga nyheter gör skillnad

Vi lever i en nutid där långt ifrån all information som sprids går att lita på. Där fake news, osanningar, myter och rykten sprids som löpeldar, och där falsk information används för att skada demokratin och öka polariseringen i samhället.

Det som skiljer NSD och Norrbottens-Kuriren markant ifrån Facebook, gratistidningar och andra digitala aktörer är att vi arbetar efter publicistiska och etiska principer. Detta säkerställer att vi publicerar faktabaserade, källgranskade och objektiva nyheter. Vi kontrollerar allt vi publicerar i flera led, och håller oss till vedertagna publicistiska spelregler. Vi underkastar oss också ett pressetiskt system, och vartenda ord som publiceras har en ansvarig utgivare. Vi tar med andra ord ansvar för allt vi publicerar, och vi har som uttalat mål att göra Norrbotten bättre.

/ Mats Ehnbom, ansvarig utgivare nsd.se och kuriren.nu.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om