Mumford & Sons var med i tåget när folkrocken marscherade in i stan för några år sedan, även om det kanske var Fleet Foxes som gick längst fram med fanan. Hursomhelst, Londonkvartetten med Marcus Mumford i spetsen släppte helt utmärka debutalbumet Sigh no more och sålde miljoner ex bland annat tack vare låten Tremble little lion man.
Nu kommer andraskivan, och bandet gör det väldigt lätt för sig. Det som var befriande, lekande lätt banjopop på första, är exakt samma banjopop på andra. Därmed inte sagt att det inte är bra, för det är det, men det blir övermäktigt. Tolv låtar är på tok för mycket när man väljer att vare sig förnya sig eller variera sig mer och till slut sprutar banjoattackerna ur öronen på en. Babel räddas från en tvåa tack vare att detta ändå är ett oerhört kompetent band vars lägstanivå är hög, men också av strålande låtar som
titelspåret och nedtonade Ghosts that we knew.