LKAB har valt Svartön i Luleå för lokaliseringen av den nya industriparken Reemap, där fosfor och sällsynta jordartsmetaller ska utvinnas ur anrikningssand från gruvorna. Valet stod mellan Luleå, Skellefteå och Narvik. Två faktorer fällde utslaget till Luleås fördel.
– Det första är att vi har tillgång till mark, det andra är att vi har de största synergierna i Luleå. Vi kan använda de gemensamma resurserna med malmhamnen och administrativa system. Tillgång till mark och högsta konkurrenskraft, sammanfattar LKAB:s vd Jan Moström.
I Skellefteå fick LKAB också en markanvisning?
– Jo, men vi har inte möjlighet att få de här synergieffekterna där, framförallt transporterna kan använda delar av samma organisation och de strukturer vi har i Luleå.
– Det är frågan om logistik, vi ska kunna transportera ned 400 000 ton koncentrat vilket i och för sig är litet jämfört med malmkvantiteterna. Det ska hanteras ute på industriområdet, där vi kan samnyttja resurserna med vår ordinarie malmhamn, säger Jan Moström.
LKAB har fått en markanvisning av Luleå kommun som ger bolaget rätt att köpa cirka 120 hektar mark på Svartön i anslutning till malmhamnen.
Etableringen av industriparken Reemap kan medföra investeringar på upp till tio miljarder kronor. Jan Moström vill inte ange något belopp för investeringen.
– Det får vi återkomma till. Vi jobbar nu med förprojekteringen. Det är frågan om mångmiljardbelopp, säger Jan Moström.
Tidplanen?
– Vi ska gå i produktion 2027. Oavsett om vi pratar om Reemap eller fossilfritt järn, både marknadskrafter och politiska krafter trycker på hårt att det ska göras så fort som möjligt. Vår tidplan är 2027, vi ser om det finns någon möjlighet att korta ned det här, säger Jan Moström.
I ett första steg ska apatitkoncentrat utvinnas i Kiruna och Malmberget. Koncentratet fraktas sedan med järnväg till industriparken på Svartön där apatitkoncentratet löses upp och man separerar ut fosfor, jordartsmetaller och fluor samt får gips som en biprodukt.
I dag har LKAB mer än 220 anställda i Luleå. Industriparken kan innebära ytterligare 500 nya jobb, i en region där flera stora, gröna industriinvesteringar ska göras.
– Kompetensförsörjningen kommer att vara en av våra stora utmaningar. Mycket av det vi gör i dag kommer vi inte att göra imorgon. Hur ska vi utveckla våra medarbetare för att hantera de här frågorna?
– Hur ska vi få folk att flytta till de norra landsdelarna? Det handlar om bra sjukvård, bra tandvård, bra skolor och kulturliv, säger Jan Moström.
Hur påverkas ni av SSAB:s planer på att ställa om sin produktion?
– I dag är vi redan som det är integrerade, LKAB i Malmberget och SSAB i Luleå, Oxelösund och Raahe. Vi jobbar väldigt intensivt tillsammans. Vi har näst intill gemensamma planer för hur det här ska genomföras, säger Jan Moström.
För att tidplanen ska hålla krävs att tillståndsprocessen löper på. När det gäller Malmbanan så vill LKAB att åtgärder på sträckan Kiruna-Gällivare ska prioriteras i första hand.
– Ur strategiskt perspektiv är den sträckan viktigast för oss, säger Jan Moström.
LKAB inleder nu samråd för etableringen, som en förberedelse för kommande ansökningar om miljötillstånd.
Det kommer att hållas två öppna samrådsmöten i Luleå den 18 och 19 maj och även ges möjlighet att lämna synpunkter digitalt.