– Jag uppskattar att en fjärdedel av företagen i länet struntar helt i att göra kartläggningarna. Trots att det är lagstadgat, säger hon.
Generellt sett har männen alltid haft högre lön än kvinnor. Dessutom har skillnaden ökat ännu mer de senaste åren. Största förändringen har skett bland privatanställda tjänstemän. Det sedan riksdagen beslutade att förändra reglerna för lönekartläggningar. Nu behöver de inte längre göras varje år utan vart tredje.
– Det hinner hända mycket på tre år och har man börjat halka efter kan det ta lång tid att få upp lönen, säger Gunvor Fält, ombudsman vid fackförbundet Unionen i Norrbotten.
Kartläggningarna har till syfte att identifiera skillnader i lönesättningen för likartade arbeten. Vad ett likartat arbete är ingår i bedömningarna, då en arbetsvärdering görs.
2012 hade männen 13,9 procent högre lön än kvinnorna, generellt. Där spelar valet av traditonella mans- och kvinnoyrken in.
– Det låter inte mycket. Men om en kvinna har tre procent lägre lön än en man så kan det bli totalt en kvarts miljon på ett arbetsliv, säger Gunvor Fält på Unionen som organiserar tjänstemän på många företag.
Vid en jämförelse 2012 inom branscher, med ålder och arbetstid som inräknade faktorer, blir den genomsnittliga skillnaden drygt fem procent till männens favör. Den klassificeras som en oförklarlig skillnad enligt Medlingsinstitutet, som är ansvarig myndighet för statistiken.
Störst är skillnaden bland tjänstemännen. Där är siffran 9,2 procent. Här har lönegapet mellan män och kvinnor dessutom ökat på senare år.
– Det beror säkert på att lönekartläggningarna inte görs alls eller görs för sällan, säger Gunvor Fält.
Hon har förståelse för att företagen kan tycka att de tar mycket tid.
– Men om man i företaget har en rutin att göra dem varje år så behöver man inte börja om från början varje gång. Sedan ska en handlingsplan skrivas och därefter är det dags att göra lönerevisionen. Med god planering behöver det inte bli så tidsödande. Men det går aldrig att säga att man är färdig. Det ska vara ett levande dokument som måste göras lokalt.
Det kan leda till att arbetstagarna känner sig rättvist behandlade och är nöjda menar Gunvor Fält.
– Och då får företaget ut mer av alla.