Lidén och andra oppositionspolitiker ställer sig frågande till sparkraven på barn- och utbildningsförvaltningen och tycker att pengarna borde tas från andra delar av den kommunala verksamheten.
Men enligt kommunens ekonomichef Jan Öström är det nödvändigt att alla förvaltningar följer riktlinjen om att minska sina kostnader med en procent.
– Det är uppdraget, det handlar om att använda skattepengarna ansvarsfullt och få verksamheten att bli så kostnadseffektiv som möjligt, säger Öström.
Barn- och utbildning är den tyngsta posten i driftsbudgeten, med ekonomiska ramar på drygt 1,7 miljarder under 2017. Sparförslaget på 36,5 miljoner är sett över två år och besparingen landar därmed på ungefär en procent per år.
– Barn- och utbildning anpassar sig till den givna budgetramen, så jag tycker att man tar sitt ansvar fullt ut, säger Jan Öström.
Kommunledningen har för 2017 budgeterat med att inte nå det finansiella målet om god ekonomisk hushållning med ett överskott på två procent av skatter och statsbidrag.
– Ett kvitto på att vi behöver effektivisera.
I Luleås fall motsvarar det ungefär 90 miljoner kronor. Att kommunen de senaste åren har visat upp faktiska resultat som med råge varit bättre än så beror på engångsintäkter som reavinster och försäkringspengar.
– Men man kan inte finansiera permanent verksamhet med tillfälliga medel, säger Jan Öström.
Precis som många andra kommuner gör Luleå just nu och under de kommande åren stora investeringar, vilket också syns i budgeten där stadsbyggnadsnämnden har tillförts mer medel de senaste åren.
I hela landet ska det enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) byggas 600 skolor och 1 200 förskolor fram till 2025. Ett stort investeringsbehov som i många fall leder till att kommunerna tvingas göra besparingar på andra områden.
– Ibland kan man tvingas göra det. Man kan inte heller låta bli att göra investeringarna, då har man inte skolor och förskolor till de barn som kommer, säger Annika Wallenskog som är chef för avdelningen för ekonomi och styrning vid SKL.
Om kommunerna ska ha lika mycket resurser som i dagsläget saknas ungefär 40 miljarder fram till 2020, enligt SKL:s beräkningar. Detta trots att organisationen räknar med att statsbidragen ska öka med tolv miljarder under samma period.
Luleås mål att spara en procent är därför ingen unik företeelse.
– Det är ganska vanligt i de flesta kommunerna. Ofta behöver man satsa på annat än den generella verksamheten, säger Annika Wallenskog.