Det är under projektet "Blomning för biologisk mångfald" som Luleå kommun från och med i år genomför en inventering av grönytor. Inventeringen ska ta reda på vilka platser som kan vara värt att göra om till ängsmark. För att göra inventeringen måste kommunen låta växtligheten frodas där det kanske klippts tidigare. Det finns ytor som måste klippas och dessa kommer klippas även fortsättningsvis.
– I år inventerar vi Hertsön, centrum och Björkskatan och nästa år blir det på andra ställen. Vi har tänkt att det här är ett treårigt projekt, säger Niklas Öqvist, landskapsingenjör vid parkdriften i Luleå.
När man klipper på som vanligt och lämnar kvar det som klipps blir marken näringsrik och några få arter tränger undan övriga. En näringsfattigare mark gör att mångfalden ökar. Genom att endast skära bort växtligheten en gång per säsong och att sedan ta med sig det som kapats ska marken på sikt bli äng där fler typer av växter frodas.
Och det är viktigt enligt Sofia Hagsand, naturvårdsbiolog, som kommunen anlitat för att göra inventeringen.
– En tredjedel av alla utrotningshotade arter är kopplat till ängar så det är jätteviktigt att bevara ängsmarken, säger Sofia Hagsand.
Inte minst är det viktigt för alla pollinatörer, exempelvis humlor, bin och fjärilar.
Sofia Hagsand har hittat hel del spännande saker, inte minst på Hertsön.
– Jag har faktiskt det. Flera av stadsdelarna ligger där det varit gammal byamiljö och ängsfloran finns ju kvar. Jag har hittat otroligt fina ängsmarker och en del rödlistade arter. Bland annat låsbräken som är en liten ormbunksväxt. Det är en riktig dinosaurieväxt som behöver de allra finaste ängsmarker, säger Sofia Hagsand.
Gräsytorna i centrum har inte visat upp samma artrikedom hittills.
– Där är förutsättningarna sämre. Men det var lite fint kring tågstationen, säger hon.
I dagarna ska Niklas Öqvist placera ut förklarande skyltar vid de oklippta gräsytorna. Många vill att växtligheten ska hållas kort.
– Det har hängt med i århundraden. Att ha kortklippt gräs har varit en statussymbol. Folk kommer kanske tycka att det ser ovårdat ut nu, säger Niklas Öqvist.
Väl genomfört kommer ängsmarken i framtiden vara bra för pollinatörerna och för kommunen som slipper klippa ytorna hela tiden men det har även en annan viktig fördel.
– Det blir väldigt vackert också så det är en win-win, säger Niklas Öqvist.