Inspirerade av tidens nationalistiska ideal började den svenska borgerligheten under 1890-talets första år prata om att instifta en nationaldag.
Inspirationen kom från Norge och Danmark vars nationaldagar redan var etablerade. Det var dock svårt att enas om datum.
Bland förslagen fanns såväl midsommardagen som 30:e november.
Samtidigt arrangerade den övertygade nationalisten Artur Hazelius en vårfest på Skansen. En fest som den sjätte juni avslutadesmed en stor flaggfest.
Hazelius hade valt dagen omsorgsfullt. Den 6:e juni 1523 var det datum då Gustav Vasa valts till Sveriges kung. Det var också detta datum riksdagen 1809 undertecknade regeringsformen som fastslog de allmänna medborgerliga rättigheterna.
Artur Hazelius utropade dagen till Gustavsdagen och skrev 1894 i årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen:
”Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6:e juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.”
1915 föreslog grosshandlade Nils Ljunggren att dagen skulle vara Svenska flaggans dag.
Året därpå gick förslaget igenom.
Det skulle dock dröja ända till 1983 innan den 6:e juni blev vår officiella nationaldag.
Genom åren har framförallt moderata riksdagsmän motionerat om att nationaldagen även skulle bli en nationell helgdag, men förslagen röstades ständigt ned. Fram till 2004 då konstitutionsutskottet beslutade bifalla en tvärpolitisk interpellation.
2005 blev nationaldagen också en röd dag.
Den kom att på inrådan från Svenskt Näringsliv ersätta annandag pingst.
Att lägga till en helgdag ansågs ha alltför negativ inverkan på svensk ekonomi.