Dagstidningen - ständigt dödförklarad

Luleåbon Gustav Melkersson letar efter senaste Haparandabladet i tidningshyllan på Luleå stadsbibliotek. Han har funderat på tidningarnas framtid.
- Ni måste lägga i lite mera krut i tidningen, ni håller på att tappa, säger han med en blandning av oro och upprördhet.
Han har NSD hemma av ideo-
logiska skäl men läser inte tidningen på nätet. Han har ingen dator.
- Det är nog bara en tidsfråga innan papperstidningen försvinner.
Det är ingen vild gissning av Gustav Melkersson. Trenden är tydlig: på 20 år har NSD:s upplaga gått ner med 11 500 exemplar. Bara under 2009 backade upplagan med 4,2 procent.
I USA beräknas 15 000 tidningsanställda ha förlorat sina jobb
under 2008, enligt en artikel i Dagens Nyheter från december samma år. Upplagorna faller och annonsintäkterna minskar - följden blir sämre kvalité på journalistiken.
I februari 2010 meddelade DN i sin tur att de varslar 120 personer på grund av stora förluster.
Redan på 1920-talet
Faktum är att morgontidningarnas död har förutspåtts mer än en gång. Egentligen sedan den första konkurrenten, radion, kom in i bilden. Sedan dess har hoten avlöst varandra: teven, gratistidningarna och Internet.
Nu blir konturerna av det nya hotet synliga: de yngre generationernas medievanor.
Enligt Ingela Wadbring, docent vid Göteborgs universitet och som följt dagpressens utveckling de senaste 15 åren, tar inte 80-talisterna och 90-talisterna efter sina föräldrars medievanor. De spås inte lösa prenumerationer i samma
utsträckning när de närmar sig 30.
- Då kommer upplagetappet att eskalera, säger hon.
Är papperstidningens dagar
räknade?
- Den kommer aldrig att dö, men blir nog ett högstatusmedium där ytterligheter som Metro och Svenska Dagbladet finns, men inte så många tidningar däremellan.
Den största anledningen till att man säger upp tidningen är att den anses vara för dyr.
- Folk är inte beredda att betala vad det kostar. Framförallt inte de yngre, där är betalningsviljan noll, säger Ingela Wadbring.
Fortsatt stort sug efter nyheter
Förändringarnas vind blåser. NSD ska skilja papperstidningen och webben åt. Snabba nyheter är till för nätet och nyhetsfördjupningen i tidningen. Medieforskare, tidningschefer och lokalbefolkning verkar överens om vad som är receptet för en lokaltidning att överleva i dessa tuffa tider.
- Det lokala innehållet, det är styrkan för där finns ingen konkurrens. Sedan måste tidningarna fråga sig vad de vill med sin utgivning? Vill man något i samhället, säger Ingela Wadbring.
Att Sverige ska hamna i samma situation som USA är inte så troligt. Suget efter nyheter är fortsatt stort och det märks ingen större nedgång i läsningen. Dessutom är Sverige ett tidningsland, liksom de övriga nordiska länderna.
- Vi har inte de sociala klyftorna som USA har och jag tror inte vi kommer att få det heller. USA har alltid varit ett tv-land, de lägger tre gånger så mycket tid på tv än oss, säger Ingela Wadbring.
Dagstidningarna har av tradition alltid litat extremt mycket på annonser, vilket gör de sårbara i en lågkonjunktur. Kanske måste de hitta andra sätt att tjäna pengar.
- Betalt måste vi ha för vår journalistik, på ett eller annat sätt, säger Anders Ingvarsson, chefredaktör på NSD.
Papperstidningen lever
Hur gör man för att bryta 20 års negativ spiral och undvika att tidningsdöden blir en självuppfyllande profetia?
- Papperstidningen är inte död. Upplagan är fortfarande hög och räckvidden ännu högre. Det finns många branscher som skulle vilja ha så oerhört hög läsning som vi har, säger han.
NSD har över tre läsare i snitt per tidning och på webben slår nya besökarrekord vecka efter vecka.
- Vi har aldrig haft så många läsare som i dag, det gäller för oss att förvalta det. Sedan är det så att våra läsare bestämmer hur de vill läsa oss. Skulle det vara så att de vill läsa NSD på runstenar så vore det bara för oss att sitta och knacka in den i sten, säger Anders Ingvarsson.