"Dags att erkänna ett misslyckande"

Luleå kommun tvingas betala nästan 300 000 kronor för att Norrbotniabanegruppen ska överleva. Men kritiken är hård mot lobbyorganisationen. Moderaterna menar att de har misslyckats.

Elisabeth Sinclair är i Almedalen och för fram frågan om Norrbotniabanan.

Elisabeth Sinclair är i Almedalen och för fram frågan om Norrbotniabanan.

Foto: Pressbild

LULEÅ2015-05-26 18:53

Det är nu 15 år sedan Norrbotniabanegruppen bildades som en lobbyorganisation för att få igenom en utbygd järnväg till norra Sverige. Men under måndagens kommunfullmäktigemöte i Luleå blev debatten hård om gruppens framtid.

– Det är dags att erkänna ett misslyckande i detta. Det finns ingen plan på en bana idag, säger Anders Josefsson (M), gruppledare.

Under måndagen beviljade Luleå kommun 293 855 kronor till Norrbotniabanegruppen. Totalt ska de kommuner som finansierar gruppens arbete dela på en kostnad av 1 224 397 kronor. Detta eftersom det mellan februari och juni blir en paus i EU-bidragen och det krävs en så kallad bryggfinansiering för att gruppen ska överleva.

Moderaterna ville helt hålla inne med pengarna.

– Vi säger nej till ett fortsatt arbete i Norrbotniabanegruppen. Det är dags att ta ett omtag i detta, säger Anders Josefsson.

Han får medhåll från partikollegan och riksdagsmannen Krister Hammarbergh (M).

– Den här gruppen kommer inte bygga Norrbotniabanan. De är en lobbyinggrupp och det finns anledning till kritik mot deras arbete, säger han.

Även Thomas Olofsson (FP) är kritisk, även om han vill att gruppen ska fortsätta.

– Det har inte varit tillfredsställande i deras arbete, säger han.

Jan Nyberg (MP) menar att det tagit för lång tid att få ledande personer i Stockholm hur viktig banan är för näringslivet.

– Men det går åt rätt håll, säger han.

Kommunalrådet Niklas Nordström (S) hoppas på gruppens arbete i framtiden. Men.

– Vi ska vara ödmjuka. Vi har inte fått det resultat vi velat ha, säger han.

Elisabeth Sinclair, projektledare i Norrbotniabanegruppen, menar att politikerna inte har tillräcklig insyn i deras arbete. Hon jämför med gruppen Ostlänken i södra Sverige som arbetat i över 20 år med sitt lobbyarbete.

– Arbetet innan man får till så stora infrastrukturprojekt tar tid. Det är inget konstigt. Om vi inte skulle driva det här arbetet, vem skulle göra det då? Och hur skulle det samordnas? säger hon.

Hon lyfter fram stora framsteg som gjorts under de tre senaste åren.

– Vi har fått med den bottniska korridoren i det europeiska stomnätet för järnväg. När vi pratar med beslutsfattare i Bryssel så säger de att det här är ett projekt som de tror på, säger hon.

– Det har tagit lång tid att etablera namnet Norrbotniabanan och projektets betydelse, men opinionsundersökningen i fjol visade att vi nått målet då vi får starkt stöd både bland politiker och allmänhet i hela landet. Nu bygger vi vidare på detta.

I april lovade infrastrukturminister Ann Johansson en byggstart under 2018. '

Norrbotniabanegruppen

FAKTA

Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstingen och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, näringslivet samt EU. Gruppen bildades år 2000.

I år kommer huvudkontoret flyttas från Piteå till Skellefteå eftersom Skellefteås kommunalråd utsetts till ny ordförande i gruppen. Gruppen har två anställda, en projektledare på heltid och deltidsanställd.

Hittills har regeringen lovat att påbörja en sträcka på tio kilometer norr om Umeå.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om