På en stor gård, två mil utanför centrala Luleå, kommer hundar och katter dagligen för att vara på dagis. Men under högtider kan det bli högt tryck – och många nya kan checka in på djurpensionatet.
Det kan handla om att matte eller husse ska resa bort under jul och nyår eller att man ska fira med familjemedlemmar som är allergiska.
– Julen är fullbokad, men vid nyår finns det någon plats kvar. Det är många som är över nyår när det är smällare, vi bor på landet och det är avsides från allt, säger ägaren Christina Ruth.
I 22 år har hon drivit Svedjegårdens hund- och kattpensionat. På gården har hon tolv hundplatser och två kattplatser.
Alla dagar, inklusive jul och nyår, startar med en promenad på morgonen.
– Det är ungefär samma sak varje dag. Vi är mycket i skogen och röjer.
På julafton delar hon ut paket till djuren, som husse eller matte lämnat.
– Det brukar vara något som är gott, så får hundarna slita sönder paketet.
En jul hon minns är när en hund fick ett udda paket.
– De hade gett typ en tröja eller jacka, jag tyckte att det var lite konstigt. Hunden slet sönder den. Ägarna ringde sedan och frågade om jag hade hunnit ge hunden paketet, för den var inte till hunden. Men den var i tusen bitar, så mormor fick hundens leksak i julklapp, säger Christina Ruth och skrattar.
Trots fullbokade tider hinner hon med julfirande tillsammans med nära och kära.
– Vi är alltid här med familjen. De kommer hit och tycker att det är mysigt att vara på landet. Att sedan gå ut med hundarna på kvällen kan vara bland det värsta om det är 30 minusgrader och man suttit inomhus och haft det mysigt. Men när man väl kommer ut går det bra.
Varför vill du spendera högtider som jul och nyår med att ta hand om andras djur?
– Varje dag när jag kommer ut hit tycker jag att det är roligt. Jag har jobbat med människor, men jag tycker bättre om att jobba med djur. Varje dag lär man sig något nytt om de här fina djuren.
Lär du dig namnen på djuren?
– Ja, jag kan till och med namnen på de som var för 20 år sedan. Men jag kommer inte ihåg vad matte eller husse heter, det blir att de heter kanske Gretas matte. Jag är helt ansiktsblind, ser jag husse eller matte på stan känner jag inte igen dem om de inte har namnlapp eller hunden med sig, säger Christina Ruth.