Så sent som i höstas flyttade AF i Luleå in nya, fräscha lokaler i gamla Teliahuset, efter drygt 20 år i Södra hamn.
Läs mer: Nu ska jobben förmedlas från nya lokaler
Men efter gårdagens besked om chockvarsel – då uppemot 4 500 riskerar att förlora jobbet inom myndigheten – är stämningen högst oviss hos det 60-tal anställda arbetsförmedlarna och de cirka 150 ytterligare i personalen som jobbar inom kundtjänst, IT, kommunikation och HR.
Läs mer: Chockvarsel på Arbetsförmedlingen: Så hårt drabbas Norrbotten
Redan i samband med M+KD-budgeten förstod de anställda att tunga sparpaket väntade.
Läs mer: Arbetsförmedlingen kan slaktas – väcker oro
– Det var väntat att något skulle hända. Men varslet var större än vad de flesta trodde, så det har varit oroliga dagar, säger arbetsförmedlaren Martin Hultsten, 43 år.
Han och kollegan Linda Ljungberg, 42 år, har arbetat drygt tolv år inom myndigheten, och även om de i nuläget inte oroas kring sina jobb, väcker jättevarslet andra frågor.
– Vi tänker inte bara på egna anställningar, utan även på våra kunder, de arbetssökande. Många står långt från arbete – hur påverkas servicen gentemot dem nu? säger Linda Ljungberg.
Den stora kundgruppen för AF i Luleå, uppemot 75 procent, berörs direkt av M+KD-budgeten, som fasar ut så kallade extratjänster och moderna beredskapsjobb.
Med stora personalnedskärningar kan gruppen drabbas än hårdare.
– Det handlar inte bara om långtidsarbetslösa, utan även om nyanlända och personer med ohälsa som behöver extra stöttning. När vi måste minska personal, minskar också tiden för de kunderna, säger Linda Ljungberg.
Redan i dag köper AF in utbildningstjänster med mera av privata konsulter, motsvarande 60 procent av uppdraget. Samtidigt aviserar Januariavtalet (JA) – fyrpartiöverenskommelsen mellan S, MP, C och L – att myndigheten ska riktas in helt på externa aktörer, när det gäller matchning och ren arbetsförmedling.
Utöver det innebär M+KD-budgeten motsvarande 4,5 miljarder kronor mindre för programinsatser för arbetssökande, jämfört med 2018.
– Ska även detta läggas ut mer på externa aktörer, då måste vi köpa in de tjänsterna också. Jag får inte ihop det, säger Ulla Persson, fackförbundet ST:s arbetsplatsombud på AF i Luleå.
Hon ser andra problem i horisonten.
– I Luleå finns många kompletterande aktörer, men hur ser det ut i inlandet och i småkommunerna?
JA-inriktningen på externa aktörer kom från borgerligt C- och L-håll, men de anställda i Luleå är försiktiga med att kommentera den svekdebatt som kan drabba S i och med detta.
– Man kan ha en privat åsikt, men som tjänsteman kan det vara lite känsligt, säger Ulla Persson.
Under förra borgerliga mandatperioderna – regeringen Reinfeldt åren 2006-2014 – introducerades de privata jobbcoach-satsningarna, som senare blev hårt kritiserade och avvecklades.
– Ska man lägga ut tjänster privat igen, hur säkerställs kvaliteten då? Och hur sker insynen? Risken är att man kör ner i diket igen nu.
Vidare i JA finns en tilltro till digitalisering och mer självservice men även det drabbar de mest utsatta grupperna av arbetslösa, menar arbetsförmedlarna.
– En del nyanlända är högutbildade, med bra digital kompetens, med en stor grupp har inte det, och kan inte ens språket, säger Linda Ljungberg.
Redan i dag satsar AF på ”webbinarium” och liknande digitala informationsmöten och föreläsningar, men Ulla Persson menar att många arbetslösa inte kan ta del av dem.
– ”Webbinarier” funkar om du har teknisk utrustning hemma och rätt socioekonomiska förutsättningar, men grupperna längst bort från arbetsmarknaden – tidigare sjukskrivna, nyanlända och andra – är inte tillräcklig ekonomiskt starka när det gäller datorer.
– Samtidigt är tanken att de som kan sköta sig själva gör det, så att vi kan ägna mer tid till just de som saknar de förutsättningarna. Egentligen är det positivt, säger Martin Hultsten.
Arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken har länge varit ett politiskt slagfält, där anställda inom myndigheten hamnar mitt i skottgluggen.
– Man försöker ändå vara stolt över sitt arbete, känna att man gör skillnad, säger Martin Hultsten.
– Varje gång det närmar sig ett val, då blir AF en slagpåse. Många som har åsikter om oss, har ingen aning om vad vi faktiskt gör, säger Ulla Persson.
– Vi jobbar i en politiskt styrd verksamhet, då är man också beredd på att sånt här kan hända. Därför är stämningen ändå bra. Vi är ett bra gäng här som stöttar varandra. Men som sagt, många undrar hur detta påverkar våra kunder, säger Linda Ljungberg.
Nu vidtar centrala förhandlingar, med turordningskretsar och Las-undantag att ta hänsyn till, och såväl arbetsgivaren som facket hoppas på en skyndsam process.
– Det pratas om april, i bästa fall. Jag tror att förhandlingar sker i god anda, även om det säkert hårdnar till också. Vilka andra besparingar kan göras, i stället för att behöva säga upp folk? säger Ulla Persson.
Hur oroade är ni över jobben?– Vi kanske inte är jätteoroliga just nu, i dag, men hur det ska se ut om ett par år? Vi är inte helt säkra då, säger Martin Hultsten.
Tänker ni rentav starta eget och i framtiden sälja in era tjänster till AF i Luleå?– Såna tankar går hos flera av oss. Klart man tänker kring möjligheterna att jobba med liknande saker privat i framtiden.