Sara Markinhuhta är verksamhetsområdeschef vid psykiatrin i Sunderbyn, hon berättar att anklagelserna som NSD:s källor riktar mot 25 läkare på psykiatrin i Sunderbyn, inte är något hon känt till sedan tidigare.
Det handlar om att beläggningen vid psykiatrin sköt i höjden de sista dagarna i september, precis innan den nya vårdformen Spot skulle införas – samtidigt som 98 vårdanställda, varav 25 läkare, protesterade mot Spot och krävde divisionschefen Pernilla Nordkvists avgång. Två veckor tidigare hade en överläkare skriftligen varnat för att den psykiatriska vården skulle kollapsa när avdelning 25 i Piteå stängde. En stängning som var planerad till den 1 oktober.
Sara Markinhuhta berättar att verksamheten redan gått igenom journalerna för alla patienter som lades in när det blev stabsläge i slutet av september.
– De skiljer sig inte i problematik i jämförelse med övriga året. Chefsöverläkaren har gått igenom hur vi arbetat, det var människor med behov av inneliggande vård, säger hon.
Däremot, berättar hon, känner hon sig inte trygg med den just nu rådande situationen inom psykiatrin.
– Jag ser att vi har mycket att jobba med när det gäller arbetsmiljön. Jag hade önskat att de här individerna kunde prata med mig, så att vi kan ha en dialog om frågorna. Jag tycker det är fruktansvärt att de upplever rädsla för att tala högt om sina misstankar.
Markinhuhta fortsätter:
– Vi behöver skapa ett klimat där vi kan prata öppet med varandra, även mellan de olika yrkesgrupperna.
Sara Markinhuhta känner ingen oro för att läkarna faktiskt skulle ha gjort oprofessionella bedömningar, men på fråga om misstroendeförklaringen säger hon:
– Jag tycker man ska hålla sig till de samverkansavtal vi har, och lyfta frågor den vägen. Vi har kommit överens med alla fack om att det är så vi ska agera. Jag hoppas verkligen man funderat på vad det är man skriver under när man undertecknar en misstroendeförklaring.
Markinhuhta delar läkarnas bild av att det var en kort tidsplan för införandet av Spot, men hon förklarar att styrgruppen kände att de måste komma igång för att hinna utvärdera arbetssättet.
– Det blev en tidspress och det gick fort. Men vi har funderat väldigt noga över hur vi kan säkra upp rutiner i efterförloppet. Det är också viktigt att vara delaktig på möten, då kan man ha en dialog, säger hon.