Pisstoskan & nunnornaPå scenen: Musik:Manus och regi:Pisstoskan och nunnorna - bara titeln på årets Morjärvsrevy får det att rycka i mungiporna. Lägg sedan till kalsongjakt i björnskogen, pokerspel med annorlunda förtecken och ett kärlekskrankt läkarbesök så står det klart att det skojfriska amatörteatergänget i år bjöd på en rolig blandning. Den röda tråden är inte heller svår att lista ut:
- Den är att vi ska ha roligt tillsammans, säger Staffan Sohlman, mannen bakom manus och regi. Men också bakom ljus och ljud.
Däremellan passar han på att göra skådespelardebut ...
- Ja, visst är det hemskt. Och värst av allt är väl att jag inte har skrivit något manus åt mig själv, avslöjar den mångsysslande teaterentusiasten skrattande.
Ett annat uppiggande - men något yngre - nytillskott på scenen är 10-åriga Morjärvstjejen Jennifer Love. Hon hörde talas om revyn av jämngamla kompisen Viola Karbin.
- När de sedan behövde en liten tjej hoppade jag in, berättar Jennifer under kvällens paus. Innan dess har hon och de andra i den samspela ensemblen hunnit bjuda på en kavalkad av sketcher, varvat med sång och musik. Det blir det mer av. Ofta med en stor portion under-bältet-humor. Ibland med en kritisk underton- mot dåligt skötta vägar, äldrevården och tröttsamt präktiga eldsjälar. Men allra mest på ett fnissigt, skrattigt och lite halvgalet morjärvssätt. Till höjdpunkterna hör Johanna Sohlmans skönt gälla fruntimmerstolkning, den finstämda musiken och, såklart, den trivsamt klingande morjärvsdialekten. Att allt sedan inte hamnar precis mitt i prick och att en del blir lite utdraget under generalrepetitionens cirka två timmar spelar mindre roll. Dels för att det ju är just då som sådant ska slimmas in - och dels för att halva charmen med amatörteaterrevy faktiskt är att allting inte behöver vara perfekt.
Eller som Morjärvsrevyns "allt-i-allo" Staffan Sohlman leende avslutar:
- Här ska alla kunna vara med. Den som vill ha högkvalitativ kultur få gå på Dramaten istället.
Gärna både ock, tack.