"FlersprÄkscentrum har varit en nyckel för att bygga upp kompetensen i lÀnet och gjort LuleÄ till en föregÄngare i resten av landet", sÀger Linda Modig (C).
Under tisdagen gjorde C studiebesök pÄ flera av LuleÄs skolor och förskolor, med start pÄ Tallkronan, kommunens "yngsta" f-6-skola, invigd 2017.
Utbildningspolitiske talespersonen Fredrik Christensson och Linda Modig, lÀnets C-ledamot i riksdagen, samt skolpolitikern Arne NykÀnen fick en presentation av rektor Patricia Norberg och skolchef Maarit Enbuske som bland annat lyfte barn- och utbildningsförvaltningens satsning pÄ Resurscentrum med ElevhÀlsan, FlersprÄkscentrum och Kulturskolan.
â Kommuner tittar pĂ„ vĂ„r modell och tycker att likvĂ€rdigheten Ă€r stark inom skolan hĂ€r. Vi Ă€r stolta över Resurscentrum, sĂ€ger Enbuske.
Centerpartisterna imponerades sÀrskilt av modersmÄlsundervisningen i kommunen.
â Ett jĂ€ttebekymmer i dag att erbjuda minoritetsgrupper av barn detta, en utmaning i hela Sverige. FlersprĂ„kscentrum har varit en nyckel för att bygga upp kompetensen i lĂ€net och gjort LuleĂ„ till en föregĂ„ngare i resten av landet, sĂ€ger Linda Modig.
Men C gÄr ocksÄ till val pÄ frÄgan om att sÀkerstÀlla stödet för elever med sÀrskilda behov, med löften om mindre undervisningsgrupper, en stÀrkt sÀrskola och förbÀttrade kunskaper i skolan vad gÀller barn med neuropsykiatriska svÄrigheter.
Tallkronans rektor kunde i sammanhanget nÀmna att hennes skola i dag har tre specialpedagoger och tvÄ socialpedagoger, relativt mÄnga jÀmfört med andra skolor i LuleÄ.
â Specialpedagoger Ă€r en bristvara i hela Sverige, sĂ„ vi Ă€r glada över de hĂ€r resurserna hos oss, sĂ€ger Patricia Norberg.
Samtidigt konstaterade Arbetsmiljöverket brister i just stödet till elever med sÀrskilda behov i LuleÄ under en tillsyn 2020-2021.
â FrĂ„gan mĂ„ste komma mer i fokus. De hĂ€r eleverna glöms bort i dag, sĂ€ger Arne NykĂ€nen, ledamot i barn- och utbildningsnĂ€mnden.
" I LuleÄ framstÄr det kanske ofta som att vi bara brÄkar nÀr vÄra barns skola stÀnger men det hÀr Àr en mycket större frÄga. Det mÄste finnas förutsÀttningar för mindre skolor att fungera", sÀger NykÀnen.
SÄ sent som i mÄndags avslog kommunfullmÀktige ett e-förslag frÄn en medborgare om att skolan i LuleÄ ska ha en nollvision nÀr det gÀller utbrÀnda barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, vilket NykÀnen beklagar.
â Det skickar negativa signaler nĂ€r engagerade förĂ€ldrar har förslag med konkreta formuleringar kring frĂ„gan. En besvikelse. Det hĂ€r mĂ„ste tas pĂ„ större allvar.
C har annars hörts mycket i den lokala debatten gÀllande den framtida skolstrukturen, dÄ partiet har tagit strid för bevarandet av mindre skolenheter i LuleÄs byar och stadsdelar.
â Vi Ă€r det enda partiet i riksdagen som har funderat kring smĂ„skolefrĂ„gan pĂ„ nationell nivĂ„ ocksĂ„. Skolorna Ă€r en viktig del för byarnas utveckling och skapar framtidstro, sĂ€ger Fredrik Christensson.
â I LuleĂ„ framstĂ„r det kanske ofta som att âviâ bara brĂ„kar nĂ€r vĂ„ra barns skola stĂ€nger men det hĂ€r Ă€r en mycket större frĂ„ga. Det mĂ„ste finnas förutsĂ€ttningar för mindre skolor att fungera, sĂ€ger NykĂ€nen.
DÀrför Àr C ocksÄ emot riktade statsbidrag i skolans vÀrld.
â Det skapar stora svĂ„righeter och med generella bidrag hade kommunerna haft bĂ€ttre förutsĂ€ttningar. Men det handlar Ă€ven om kompetensfrĂ„gan, att fĂ„ tag pĂ„ lĂ€rare, liksom behovet av att Skolverket och andra myndigheter stĂ„r nĂ€rmare de kommunala skolorna, sĂ€ger Fredrik Christensson.
C-delegation besökte Tallkronanskolan i LuleÄ under tisdagen. "Kul att se en sÄ fin skola. Framförallt intressant kring modersmÄlsundervisningen, som Àr utmanande i mÄnga kommuner i dag", sÀger Fredrik Christensson. I bakgrunden: riksdagsledamot Linda Modig, rektor Patricia Norberg och Arne NykÀnen, ledamot i barn- och utbildningsnÀmnden.
I dagslÀget framstÄr C som ett tÀnkbart regeringsunderlag till S efter höstens val men i skolfrÄgan har partierna olika syn, inte minst gÀllande det fria skolvalet. S-förslaget om att förbjuda vinstuttag inom skolan fÄr ocksÄ vÀntad kritik.
â Det slĂ„r undan benen för mĂ„nga aktörer, och minskar valfriheten. Svensk skolpolitik skulle tjĂ€na pĂ„ om partierna tog ett bredare grepp kring skolvalssystemet, i stĂ€llet för att som S gör bedriva frĂ„gor i en valrörelse och lĂ€gga fram förslag som de vet kommer falla, sĂ€ger Christensson.