Både Anders Isaksson och Leif Edman är särskilt kritiska mot att de som medlemmar inte har fått en chans att protestera. "Om styrelsen får ansvarsfrihet kommer de ju undan med det här", säger de.
Ombudsmannen har varit anställd av Byggnads i drygt tio år. Han beskrivs av flera medlemmar som NSD har talat med som rättskaffens och noggrann. Han har haft en förtroendeposition och suttit med i styrelsen. Det var i april förra året, i samband med ett styrelsemöte, som han vid sittande bord fick höra att en extra punkt skulle in på dagordningen och att det handlade om att han skulle sägas upp.
– Jag fick veta att jag ansågs ha samarbetssvårigheter och att det fanns saker med mig som var "jobbiga", säger ombudsmannen själv, som i dag jobbar på en annan arbetsplats.
Två dagar efter styrelsemötet blev han hemskickad med bibehållen lön. Han företräddes av Byggnads interna fackklubb och en första sittning hölls efter några veckor.
– Jag behöll mina sidouppdrag i Fackföreningarnas hus och i Riksbyggen, jag kände att jag var skyldig att slutföra dem. Jag fick en lång sommarsemester, som jag egentligen inte ville ha.
Förhandlingen gick vidare till central nivå och ledde fram till att ombudsmannen fick 36 månadslöner utöver de fem han redan hade fått under tiden han gått hemma. Med en månadslön på 50 000 kronor och därtill sociala avgifter blev prislappen för hans avslutade anställning 2,9 miljoner kronor.
Leif Edman och Anders Isaksson är två av flera som är djupt besvikna på hur frågan hanterats.
– Byggnads är en medlemsorganisation, det är inget företag. Pengarna kommer från våra medlemsavgifter. Och så använder man dem på det här sättet, säger Anders Isaksson.
Beslutet om att avsluta ombudsmannens anställning hade enligt Leif Edman och Anders Isaksson kunnat lyftas till förbundsstyrelsen för prövning, men det måste ske inom en månad efter att det fattats.
– Ledningen valde att inte informera oss om det, så när vi fick reda på att det var möjligt hade tidsfristen löpt ut, säger Leif Edman.
Han beskriver hur han och andra kritiska medlemmar försökte göra sina röster hörda under ett möte i höstas, men utan gensvar.
– Vi krävde att man skulle stoppa processen och backa tillbaka och göra rätt. Det ska inte behöva kosta så här mycket pengar. Vi har inte fått veta något om det här, bara att det är ett personalärende. Ska vi fortsätta köpa ut ombudsmän på samma sätt framöver?
Leif Edman är djupt besviken på hur ärendet har hanterats. "Jag betalar 760 kronor i månaden till Byggnads och a-kassan. Våra pengar ska inte användas på det här sättet", säger han.
Varken han eller Anders Isaksson har någon annan bild än att ombudsmannen har fungerat väl på sin post. De är också kritiska till att styrelsen enligt dem inte följt sina egna stadgar. Styrelsen har inte rätt att fatta beslut i personalärenden, det kan endast regionledningen göra. Regionledningen består av ordförande, avtalsansvarig och ekonomiansvarig.
Ombudsmannens egen bild av varför han plötsligt skulle sägas upp är att han inte har agerat på ett sätt som ett fåtal arbetskamrater har önskat. Han nämner irritation över att anställda har bett om att få byta ut såväl firmabilar som mobiltelefoner och att han i sitt uppdrag har sagt nej, då han inte har sett det som ekonomiskt försvarbart.
– Jag är inte anmäld för någonting. Det kändes oerhört konstigt att plötsligt få det här beskedet men det som gjorde att jag trots allt klarade mig ganska bra rent psykiskt var att jag snabbt kände stödet från såväl medlemmar som företag i branschen. Sedan visste jag att alla det beslut jag hade tagit kunde jag stå för, inför medlemmarna och för revisorerna.
Ett fackförbund måste vara ett föredöme, anser Anders Isaksson och Leif Edman, som hoppas att tillräckligt många nu höjer sina röster vid årsmötet.
Anders Isaksson säger att Byggnads nu måste lägga stora pengar på att utbilda en ny ombudsman. "Det kostar en miljon innan en sådan är färdigutbildad", säger han.