Bruno Mathsson - alltid aktuell
Han böjde trä, exprimenterade med nya material och slängde sig i snödrivor för att studera den mänskliga sitt-kurvan. Bruno Maths-son är en av vår tids mest kända möbelform-givare.
Fotograf:
Foto:
Liksom filmmakaren Ingmar Bergman har Mathsson fört svensk kreativitet långt utanför landets gränser - bland annat till Museum of Modern Art i New York och till Frankrike och Japan. 2007 skulle han ha fyllt 100 år.
På Arkitekturmuseet får besökaren kliva in i en Mathssonvärld full av kurviga fåtöljer, bord i den enligt Mathsson perfekta höjden 63 centimeter, tuffa stålrörsstolar, skisser samt en del av Mathssons eget sommarhus Frösakull utanför Halmstad, uppbyggt i naturlig storlek.
- Han är ständigt aktuell, konstaterar Åberg Waern.
- Mathsson har ju gjort så många klassiker och hans tankar har inspirerat många ur senare generationer.
Här finns Gräshoppan - den stol han 1931 ritade för Värnamo lasarett (personalen tyckte att den var förskräcklig och ställde den på vinden) där han för första gången använde hängande sadelgjordsmatta för att få till ett bekvämt sittande - och en av de första pernillorna, döpt efter journalisten Pernilla Thunberger som reste till Värnamo för att diskutera sittandets magi med honom.
Sittande över lag facinerade den unge Bruno Mathsson. Han ansåg att sittmöbler skulle tillverkas med sådan konst att sittandet i dem inte blev någon konst. För att ta reda på hur kroppen bäst vilade satte han sig i en snödriva och ritade av formen. Tidigt utvecklade han böjträtekniken och formgav sina tre grundstolar: arbets-, vil- och liggstolen.
I utställningen på Arkitekturmuseet växer bilden av en omhuldad man som mer än något annat slogs för sina idéer och ideal fram. Den norske arkitekten Alf Folmer, som 1944-1945 var lärling hos Mathsson och som vi möter på utställningen, vittnar om en inspirerande människa.
- Han var en finfin och balanserad man. Man visste när han var på topphumör för då visslade han ?När jag var kejsare av Portugallien? så det hördes i hela verkstaden, berättar Folmer.
En svaghet hade Bruno Mathsson dock: leverpastej.
- Han var ju vegetarian. Men vi brukade äta lunch på pensionatet i Värnamo och där hade han svårt att hålla sig från bordet med leverpastej, säger Folmer.
Viljan att äta vegetariskt var en aspekt av hälsomänniskan Bruno Mathsson. Redan på 1930-talet sökte han sig till frisksportrörelsen, han åt kruska och exprimenterade med att sova utomhus. För det syftet gjorde han en så kallad termossäng, inte helt olik vår tids liggvagn för bebisar, som både Folmer och han själv snusade i.
- Allt gick ihop i hans tankar om bra livsföring, säger Folmer.
Mathssons första utställning i Göteborg 1936 blev en succé och redan året därpå visades hans möbler på världsutställningen i Paris. Kort därpå fick han beställningar från New York och San Fransisco.
Efter Andra världskriget kunde paret Mathsson äntligen göra en längre resa till USA där de träffade flera av den tidens stora arkitekter. Hemma igen fokuserade Mathsson på husarkitektur. Makarna Mathssons sommarhus i Frösakull byggdes 1960. Här släppte han loss sina idéer om hur moderna människor skulle leva. Taket av korrugerad plast släppte in dagsljuset. Köket var ersatt av en spis på ett rullbord mitt i vardagsrummet - på så sätt kunde man delta i det sociala livet samtidigt som de nödvändiga kalorierna värmdes (matlagning var inte Mathsons passion). Det lätta, paviljongliknande huset med glasväggar var som gjort för en intellektuell naturmänniskas liv nära havet.
Först senare på 1960-talet, när han mötte den danske poeten och matematikern Piet Hein, återgick Bruno Mathsson till att formge möbler, denna gång främst i stål och trä. Tillsammans med Hein utvecklade han klassikern superelipsbordet med spännben. Från ritbordet kom även Jetson (döpt efter en tv-serie), en fåtölj med sittkorg på ett stålrörsstativ. Han fick en kick av dataåldern, den gav nytt bränsle till hans tankar om att människan arbetar bäst i vilande ställning.
Samtidigt fick Mathsson kontakt med den japanska marknaden. 1974 reste han och Karin dit och kort därpå ritade han en kollektion möbler anpassade för japaner.
Genom åren blev Mathsson ofta ifrågasatt, i synnerhet som arkitekt. Svenska kommuner hade svårt att förstå hans tankar när bygglovshandlingarna sändes in. Men otaliga internationella priser och utställningar gav den egensinnige smålänningen upprättelse.
1981, 74 år gammal, fick han titeln professor av den svenska regeringen. 1988 avled han.
Christina Magnergård Bjers
TT Spektra
Så jobbar vi med nyheter